Datortomografi strålning

Till exempel kan benbrott, blödningar eller inflammationer påvisas. Datortomografin används dock även för diagnosställning och uppföljning av t ex olika tumörsjukdomar. För mer information se länkarna till höger. Komplikationer och risker Diabetiker som tar Metformin, Glucophage eller Avandamet behöver vanligtvis göra ett uppehåll i medicineringen.

Patienten kommer att få exakt information i sådana fall. Vid kontrasttillförsel finns viss risk för en allergisk reaktion. I de flesta fall är den inte allvarlig och går snabbt över. Svåra reaktioner är mycket sällsynta. Röntgenpersonalen är förberedd och vet hur man hjälper patienten i nödfall. Vid känd njursjukdom kan kontrastmedel försämra njurfunktionen ytterligare. Beroende på läkarbedömning kan kontrastmedel ges ändå.

Under graviditeten brukar DT-undersökning av bukorganen undvikas om det inte gäller ett livshotande tillstånd eller en viktig diagnos. Den strålningsdos en DT resulterar i för olika organ har satts i relation till strålningsdoserna boende runt bombdetonationen utsatts för och den ökade cancerrisk detta inneburit. Författarna konstaterar att den strålningsdos en individ utsätts för vid 2—3 DT-undersökningar är inom gränserna för vad som är en »signifikant ökad cancerrisk«.

Författarna beräknar att strålning från DT kan komma att orsaka så mycket som 1,5—2 procent av alla fall av cancer i USA givet dagens DT-användning. Något långsökt kan kanske tyckas, och faktum är att studien fått kritik såväl metodologiskt som för att den är överdrivet alarmerande. Till kritikerna hör bla Arl Van Moore jr, ordförande i American College of Radiologys styrelse, som uppger till New York Times att studien kan ifrågasättas på metodologiska grunder, men han konstaterar samtidigt att den lyfter fram en potentiell hälsofara i strålkastarljuset.

Vad kan då göras för att minska strålning och cancerrisk kopplat till datortomografi? Vid sidan av nya, bättre DT-maskiner med lägre strålningsdoser pekar författarna på att DT bör ersättas med andra undersökningar som ultraljud och magnetkamera MR i större utsträckning än vad som sker i dag. Viktigast är dock att läkare och vårdpersonal måste bli mer försiktiga med att använda DT.

Visserligen är strålningsrisken för en enskild patient ofta liten i jämförelse med de risker som relaterar till den diagnostiska frågeställningen som föranleder beslutet om en DT-undersökning. Men vårdpersonal måste trots detta lära sig att vara mer försiktiga med att använda datortomografen, skriver författarna, som hänvisar till beräkningar om att en tredjedel av alla DT-undersökningar görs helt i onödan.

Tiden det tar för avbildningsdelen att rotera färdigt kan regleras beroende på avbildningssituationen och det kan ta ca.

När görs skiktröntgen

När röntgenstrålarna som passerat genom patienten mäts under rotationen från flera olika håll, kan man på basis av informationen rekonstruera en snittbild som visar hur väl vävnaden dämpar strålningen, en s. Hounsfield enhet HU. På bilden kan det finnas över 65 nyanser av grått, vilket gör att detaljer kan ses både på ljusa och mörka områden.

Avbildningsbordet rör sig samtidigt som strålning alstras och genomträningen mäts. Det här kallas för skiktavbildning. Skiktavbildning är det vanligaste sättet att genomföra DT-avbildning på. Skiktavbildning är en mycket snabb avbildningsmetod. En annan möjlighet är att avbilda snitten så att bordet inte rör sig då strålarna alstras under mätningen. När röret och detektorn har roterat ett helt varv, flyttas bordet och en ny avbildning görs av ett nytt område.

Datortomografiapparaten skapar i första hand tvärsnittsbilder, men på basis av den rikliga mängden information som samlas in kan man rekonstruera snittbilder från vilken riktning som helst. Man kan också ändra snittens tjocklek efter avbildningen.

Datortomografi buk vad ser man

Av bilderna kan man vid behov rekonstruera 3-dimensionella modeller. En datortomografiundersökningen är en snabb undersökning, en bildserie tar mellan tio sekunder och en minut att genomföra. Hela kroppen kan avbildas under tiden man håller andan. DT-undersökningen kan innehålla en och flera positionsavbildningar och sammanlagt 1—3 egentliga bildserier. Oftast tar förberedelserna inför undersökningen längre tid än själva avbildningen.

Med den nya apparaten är avbildningstiderna kortare än tidigare, stråldoserna mindre och bilderna tydligare, vilket innebär såväl ökad patientsäkerhet och -bekvämlighet samt noggrannare diagnostik. Nya bildrekonstruktionsmetoder möjliggör samtidigt minskade stråldoser och mindre brusiga bilder.