Sympatiska nervsystemet kopplas på

Generellt kan sägas att många upplever stress när de har för mycket att göra på jobbet, privat eller i skolan. Det kan också finnas för många sociala krav och förväntningar som vi har svårt att leva upp till. För många krävande uppgifter, när det oförutsägbara och okontrollerade inträffar som vi saknar kontroll över eller när vi upplever tillvaron meningslös — är också vanliga stressfaktorer.

Stress en överlevnadsinstinkt Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer då kroppen kräver mer bränsle. Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotfull situation.

Autonoma och somatiska nervsystemet

Hjärnan och kroppen ställde in sig på att kämpa emot hotet eller fly ifrån det och stressreaktionen brukar kallas kamp- flyktreaktionen. Kroppen reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress. Det programmet sätts i gång när hjärnan bedömer att faran är så stor att varken flykt eller kamp kommer att hjälpa.

Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Genom att involvera dem i rehabiliteringen och tydligt fördela ansvarsområden kan man skapa en mer förutsägbar och hanterbar vardag. Det är också viktigt för de närstående att ta hand om sig själva och prioritera egen välmående.

Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom kan vara påfrestande, och att ha tid för egna aktiviteter och återhämtning är nödvändigt för att kunna ge stöd på ett hållbart sätt. Kan det vara dags för lite mental vila? Hushåll med din energi genom att växla mellan knopp och kropp! Förslag: ta en bensträckare, gör lite pausgympa eller ta en kort promenad.

Bild: Pixabay Vad händer i kroppen när vi stressar? Vid akut stress minuter, timmar minskar aktiviteten i den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet varpå matsmältning och andra hushållande aktiviteter stängs av. Den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras och gör dig redo att möta en fara genom att försätta dig i det så kallade kamp- eller flyktprogrammet.

Pupillerna vidgas, salivproduktionen minskar, andningsfrekvensen ökar, hjärtat slår fortare, blodtrycket stiger, blodet omdirigeras från hud, bukhåla och tarmar till stora skelettmuskulaturen, blodsocker frisätts från levern, blodkoaguleringsförmågan ökar, stresshormoner insöndras och musklerna spänns. Du görs redo för att slåss eller springa för livet. Detta inträffar ej sällan vid tortyr, våldtäckt och andra potentiellt traumatiserande situationer i vilka man känner sig maktlös.

När kamp- eller flyktprogrammet aktiveras förbereder det sympatiska nervsystemet kroppen att möta en fara genom att slåss eller springa för livet. Om stressen blir överväldigande kan parasympatikus aktivera spela-död-programmet som gör oss blockerade och kanske svimmar. Bild: Shutterstock Symtom på stress Eftersom stress påverkar hela kroppen är det inte konstigt att symtomen kommer från olika delar av organismen.

För enkelhetens skull kan symtomen delas in i de olika kategorierna nedan. Kognitiva mentala Svårigheter att fokusera ff a på flera saker samtidigt , att förstå och ta in information, planera, komma ihåg namn, datum, möten m m, hålla en röd tråd genom ett samtal, fatta beslut, försämrad tidsuppfattning, mental trötthet. Fysiska Hjärtklappning, snabb ytlig andning, tryck över bröstet, spända muskler, värk i nacke, axlar, huvud, problem med magen, yrsel, darrighet, fumlighet, att känna sig omväxlande varm och kall, kalla händer och fötter, domningar, pirr i fingrar och tår, upprepade infektioner, hudproblem, håravfall, onormal fysisk trötthet.

Beteendemässiga Sömnproblem oftast för lite men ibland även för mycket , rastlöst beteende, spänt kroppsspråk, gör allting fort, snabbt tal, göra flera saker samtidigt för att hinna med mer och mer, flackar med blicken, tappar humöret särskilt på familjen , agerar pedantiskt, startar konflikter, isolerar sig, ältar och grubblar, flyr in i ett omåttligt städande, träning, arbete, mobilscrollande, tröstätande, drickande, spelande, serietittande och andra distraktioner, hoppar lunch, pauser, prioriterar bort vänner, nöjen, hobbies och annan rekreation, blir apatisk, skjuter upp saker och ting, begår misstag, tappar saker.

Blev du stressad? Andas i kvadrat. När vi blir stressade påverkas andningen som blir snabb och ytlig. Detta resulterar i minskade nivåer av koldioxid i blodet, vilket i sin tur bidrar till ökade stressymtom som ibland kan eskalera till regelrätta panikattacker. Genom att balansera andningen kan du alltså dämpa dina stressymtom. Experimentera lite med hjälp av övningen nedan.

Ha inte bråttom — följ instruktionerna i videon men hitta en takt i andningen som passar dig.

Motoriska nervsystemet

Om du blir lite yr så är det helt normalt. Gör övningen till din egen. Ibland kommer du att vilja använda den som en mikropaus under några minuter och ibland längre. Hur gick det att göra övningen? Andas i kvadrat är en väletablerad metod för att minska stressnivån genom att kontrollera andningen. Tempot i videon kanske passade dig perfekt eller så gick det för sakta eller för fort. Våga experimentera och hitta ett sätt att göra övningen som fungerar för dig.

När du väl hittat det har du också funnit ett kraftfullt redskap för att ta hand om dig själv på ett bättre sätt. När övergår vardagliga stressymtom till att bli varningssignaler? Att uppleva stressymtom då och då är helt naturligt. Kroppens inre organ och funktioner styrs av det som kallas det autonoma nervsystemet som är uppdelat i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.

När hjärnan uppfattar att vi behöver vara alerta, t ex på jobbet, när vi tränar eller i sociala sammanhang, sätts det sympatiska systemet i gång och frigör stresshormoner så som kortisol, noradrenalin och adrenalin. När vår hjärna uppfattar att den kan ge kroppen tillåtelse att gå över från det alerta stadiet tillbaka till viloläge aktiveras å andra sidan det parasympatiska systemet som reglerar energibesparande funktioner och genererar återuppbyggnad.

Det är alltså bara när det parasympatiska systemet är aktiverat som kroppen kan återhämta sig. Varför har vi då så svårt att få balans mellan dessa olika system i kroppen? Tyvärr kan inte hjärnan veta skillnaden på verklig aktivitet och fantasier, tankar eller oro. Det innebär att din hjärna inte kommer att ge det parasympatiska systemet klartecken att aktiveras förrän du verkligen har kopplat bort alla tankar på jobb, problem och måsten.

Hjärnan kommer inte heller att ge klartecken för vila så länge du kollar mobilen och skrollar igenom sociala medier. Även en tv-serie kan sätta i gång stresshormonerna i kroppen. Det verkar helt enkelt som om det mesta vi gör under dagen i våra aktiva liv nästan aldrig leder till att det parasympatiska nervsystemet får chans att aktiveras och det slutar med att vi går runt med ett konstant stresspåslag.

Det krävs att man medvetet och aktivt hjälper hjärnan på traven att signalera till det parasympatiska nervsystemet att aktiveras. Här i bloggen kommer vi de närmaste veckorna att lista flera tips på aktiviteter som hjälper din hjärna att aktivera ditt parasympatiska system — ditt sanna viloläge. Tips nr 1: Gör en kroppsscanning.

Kroppsscanning är en effektiv metod för avslappning för kropp och sinne. Den gör att du koncentrerar dig en stund helt och hållet på din kropp och samtidigt motas oro och tankar bort per automatik. Den kan göras under en paus mitt i vardagen eller som en avslappningsritual innan läggdags. Meningen är inte att man inte får tänka på något annat, men det är faktiskt svårt att göra denna scanning och samtidigt tänka på annat än hur det känns i aktuell kroppsdel!