Sömnbrist bilkörning

Här är även lagen sträng och straffar hårt. Om du har haft en sömnlös natt motsvarar det faktiskt att ha 0. Du reagerar heller inte lika snabbt som vanligt. Att bli trött och ouppmärksam är därför något av det farligaste som kan hända när man sitter bakom ratten. Läs mer: Hur kan du som förare bäst bidra till ökad trafiksäkerhet? Du måste ha minst 5 timmars sömn Har du sovit mindre än 5 timmar i natt ska du inte sätta dig bakom ratten idag.

En skillnad på bara några timmar kan få ödesdigra konsekvenser — för dig eller någon annan. Det är viktigt att du är utvilad och har ätit en god måltid innan du kör. Trötthet i trafiken är farlig och oavsett om det beror på att man har sovit för lite, varit vaken för länge eller kört sent på natten eller tidigt på morgonen så ökar risken för olyckor på grund av försämrad körförmåga.

Forskning fastslår att trötthet påverkar din körförmåga lika mycket som att ha 0,5 till 0,8 alkoholhalt i blodet, vilket motsvarar att dricka 2 till 3 glas vin. Detta påverkar din körförmåga Hur länge har du varit vaken Hur mycket sömn du har fått Arbetstimmar och antal timmars körning Ljus och väglag Behöver du starthjälp?

Varför blir man trött av att köra bil

Trötta förare är skyldiga till var femte olycka, enligt VTI Statistik över trötthet i trafiken tyder på att trötthet är en vanlig orsak till trafikolyckor. Forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI , berättar att trötthet är en bidragande orsak till upp till var femte olycka. Det är dock svårt att bevisa att sömn är en direkt orsak till en olycka.

Det är i alla fall viktigt att du som förare tar din trötthet på allvar. Kanske är det bara en kortare sträcka kvar och du tänker att du klarar 30 minuter till. Vid vissa typer av avvikelser varnar systemet föraren, oftast genom ett meddelande eller en bild av en kaffekopp på instrumentbrädan, det finns även system med vibration i sätet. Systemet kräver ett aktivt, strategiskt beslut om en motåtgärd från föraren, och förutsätter också att det finns lämpliga rastplatser.

Andra tekniska stödsystem som körfältsbytesvarnare, kurshållningsassistans, automatisk farthållare och automatiska bromsar hjälper till att undvika trötthetsrelaterade felhandlingar som kan leda till olyckor och skador. Inom yrkestrafiken behövs ett medvetet arbete för att undvika trötthetsrelaterade olyckor. Det kan ske genom att företagen har ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS som gäller för alla arbetsgivare och ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, exempelvis genom ISO ledningssystem för trafiksäkerhet.

NTF Anser… När det gäller trötthet som orsak till olyckor och skador anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna. När det gäller trafikmiljö anser NTF att… Alla trafikanter har rätt till en trafikmiljö som är säker och förlåtande.

Bullerremsor och frästa räfflor vid vägkant och i vägens mitt ska användas på vägar utanför tättbebyggda områden som inte har mittseparering och förlåtande sidoområden. När det gäller fordon anser NTF att… Bilindustrin ska fortsätta utvecklingen av system som registrerar trötthet och varnar och stödjer föraren.

Dessa system ska inte gå att koppla ur. En ökad automatisering av föraruppgiften kan medföra risker och förändrade beteenden som bilindustrin ska uppmärksamma och beakta. När det gäller trafikant anser NTF att… Medvetenheten om trötthetsproblematiken ska öka bland alla trafikanter så att trafikanter ska förstå faran med att köra nattetid eller när man sovit för lite, och därmed om möjligt avstå från den tänkta resan.

Information och utbildning om trötthet som olycksorsak ska stärkas, exempelvis hur man förebygger trötthet och vad man ska göra om man blir akut trött. Upphandlare och utförare av transporter ska ta ett ökat ansvar för att minska de trötthetsrelaterade olyckorna. Detta kan göras genom att ställa krav på ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, exempelvis certifiering enligt ISO Polisen ska i högre grad övervaka efterlevnaden av yrkestrafikens kör- och vilotider.

Rapportering av trötthet som olycksorsak ska utvecklas, så att det blir möjligt att följa omfattningen av trötthetsrelaterade olyckor. Vi har försökt kommunicera det här i många år, men det är svårt att nå fram till den breda allmänheten. En informationskampanj skulle rädda liv, säger Torbjörn Åkerstedt. Effekten av sömnighet avspeglas även i trafikstatistik dagtid, då olyckorna går upp vid fyratiden på eftermiddagen, en timme före rusningstrafiken.

Det beror på att kroppens biologiska klocka har lagt ett andra sömnfönster just då. Det är känt från studier där man studerat dygnsrytmen hos försökspersoner som varit isolerade flera dagar utan dagsljus och klockor. Försökspersonerna föll in i en dygnsrytm med sömn flera gånger per dygn. Insomningstiden var kortast på natten samt just vid fyratiden på eftermiddagen.

Den biologiska klocka som styr dygnsrytmen finns i hypotalamus i hjärnan. Där sitter de så kallade klockgenerna, som påverkar bland annat sömnighet genom utsöndring av hormoner. Det är inte praktiskt för oss att vara vakna på natten. Sömndippen på eftermiddagen är mindre självklar, men den finns där och har inte med blodsockernivåer att göra utan är kopplad till vår biologiska dygnsrytm, säger Torbjörn Åkerstedt.

Utan dagsljus och klockor Liknande experiment, där försökspersoner hållits isolerade utan dagsljus och klockor, visar att en timslång tupplur verkar korta behovet av nattsömn med cirka fyra timmar, åtminstone om man ser till hur utvilad man känner sig. Det går alltså att känna sig lika utvilad av att sova mellan elva på natten och sju på morgonen som av att sova mellan två och sex på natten med tillägg av en timslång tupplur på eftermiddagen.

Det beror på att de första fyra timmarna av vår sömn innehåller det längsta sjoket av djupsömn. Ett fyratimmarspass kan hålla oss i form fram till eftermiddagen, men då har vi hunnit bygga upp ett nytt sömnbehov. Detta sömnbehov gör att den timslånga tuppluren innehåller mer djupsömn och har större återhämtningsvärde än vad ytterligare tre eller fyra timmars nattsömn hade haft.

Vi kan inte skärma av oss för att sova på eftermiddagen, så den här dygnsrytmen fungerar inte längre för oss i praktiken, säger Torbjörn Åkerstedt. Men hur lite ska man egentligen sova för att vara i farozonen för skador eller sjukdom på längre sikt? Det är faktiskt inte känt. Enligt Torbjörn Åkerstedt är en av de stora trenderna inom internationell sömnforskning just att hitta markörer för när sömnbrist kan vara skadligt.

Men frågan är marig och eventuellt felställd. Sömnbrist handlar inte enbart om att räkna hur många timmar man sovit, eftersom sömnbehovet är individuellt och varierar under livet. Samtidigt — personer som sov mellan 6 och 8,5 timmar per natt hade enligt studier generellt sett inte en ökad risk för sjukdom eller ökad dödlighet.

Det hade däremot de som sov 5,5 timmar eller mindre per natt eller fler än 8,5. Det finns dock kortsovare som sover alldeles tillräckligt. Det framgår av information som Torbjörn Åkerstedt och hans kollegor har samlat om sovvanor och hälsa hos ett urval av befolkningen. Några av dem sov kortare än sex timmar per dygn men kände sig ändå utvilade.

I denna grupp fanns heller ingen ökad risk för sjukdom eller död. Att inte vara utvilad vid uppvaknandet är ett tveksamt kriterium eftersom det påverkas av i vilket sömnstadium man väcks, säger Torbjörn Åkerstedt. Vad som gör att kortsovarna inte har sömnbrist trots den kortare sovtiden är inte känt.

Trötthet i trafiken statistik

Troligen har de en genetisk profil som är gynnsam i sammanhanget. Och troligen är de helt enkelt bra på att sova, med längre perioder av den attraktiva djupsömnen. Det är framför allt under djupsömnen som hälsofrämjande processer sker, och mängden djupsömn är följdriktigt ett mått på sömnkvalitet i vetenskapliga sammanhang.

Bild: Rubrik: John Axelsson. Foto: Fotograf Ulf Sirborn. Men varför långsovare löper ökad risk för sjukdom och död är en gåta. En rådande teori går ut på att individer med ökat sömnbehov oftare skulle ha en pågående, låggradig inflammation, som orsakar både trötthet och andra sjukdomar. En sådan inflammation kan i sin tur orsakas av just sömnbrist, så enligt det resonemanget skulle sömnbrist även kunna vara startskottet för vissa långsovares hälsoproblem.

Påverkan på immunförsvaret En som har intresserat sig särskilt för sömnens påverkan på immunförsvaret är John Axelsson , som leder en forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. I en studie där han medverkade ingick 36 friska försökspersoner som lämnade blodprov tre morgnar i följd samtidigt som de svarade på frågor om hur de sovit föregående natt, hur fysiskt aktiva de varit samt hur stressade de kände sig.

Det visade sig att de som sovit mindre än sju timmar under föregående natt hade förändringar i sitt immunförsvar. De så kallade NK-cellerna, som bland annat kan döda cancerceller, hade 30 procents sämre funktion än hos dem som sovit längre. Samtidigt hade de så kallade T-cellerna en nästan 50 procents högre funktionsnivå.

Även de som beskrev sig som stressade hade högre funktionsnivåer på T-cellerna, som har en rad uppgifter i immunförsvaret. Studien går i linje med ett amerikanskt försök, där drygt studiedeltagare fick beskriva sin sömn under två veckors tid.