Kokosolja farligt för hjärtat

Kokosolja har historiskt sett ansetts vara ett av de allra mest potenta kolesterolhöjande livsmedlen, eftersom den innehåller hela 92 gram mättat fett per gram. Detta kan jämföras med till exempel smör, som innehåller cirka 52 gram mättat fett per gram. Trots detta har kokosolja på senare tid fått rykte om sig att ge många positiva hälsoeffekter; viktnedgång, kolesterolsänkning, starkare immunförsvar och förbättrat minne är några exempel.

Vad är kokosolja? Kokosolja, eller kokosfett, produceras vanligtvis genom att torka frövitan i kokosnötskärnan, för att få fram en produkt kallad kopra, och därefter raffinera, bleka och deodorisera oljan. Kallpressad kokosolja är istället gjort av kokosmjölk eller den färska kokosnötskärnan, utan torkning och kemisk raffinering.

Kokosolja ska inte förväxlas med kokosvatten, som är den klara vätska som finns inuti en ung, grön kokoskärna. Kokosvatten är fritt från fett, och innehåller endast cirka 20 kcal per gram. Kokosolja består till 99,9 procent av fett varav 91,9 procent mättade, 6,4 procent enkelomättade, 1,5 procent fleromättade fettsyror, och inget kolesterol. De mest förekommande fettsyrorna är laurinsyra C , myristinsyra C och palmitinsyra C se tabell 1.

Tabell 1. Fettsyresammansättning i kokosolja, enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Polyfenoler Flera biologiska effekter av kokosolja, så som blodtrycks- och kolesterolsänkande effekt, och minskad oxidation av LDL-kolesterol har rapporterats från djur- och cellstudier och anses bero på polyfenoler i kokosoljan.

Kallpressad kokosolja har setts innehålla sju gånger mer polyfenoler än raffinierad kokosolja, även om det kan variera med kokosnötssort. Polyfenolerna i kokosolja och mängden av dessa har dock endast blivit karakteriserade i ett fåtal studier. De polyfenoler som hittills identifierats i kokosolja förekommer även i andra vegetabiliska livsmedel.

Till exempel, ferulasyra förekommer i mycket högre koncentration i fullkornsmjöl jämfört med kallpressad kokosolja 72 milligram respektive 0,3 milligram per gram och koncentrationen av katechin är avsevärt högre i kakao jämfört med kallpressad kokosnötsolja milligram respektive 0,3 milligram per gram. Mättat fett och kolesterol Det är sedan länge väl etablerat i den vetenskapliga litteraturen att ett högt intag av mättat fett via kosten ger höga blodfettsnivåer och att höga kolesterolnivåer i blodet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Mättat och omättat fett

Sambandet mellan mättat fett och hjärt-kärlsjukdom har dock under senare tid blivit omdebatterat, bland annat eftersom några nyare observationsstudier inte påvisat detta samband. Det finns dock flera möjliga förklaringar till att sambandet inte påvisats. Effekten av ett minskat intag av mättat fett kan till exempel bero på vad det mättade fettet ersätts med, vilket inte beaktats i meta-analyser med slutsatser att det saknas samband mellan mättat fett och risk för hjärt-kärlsjukdomar.

När mättat fett ersätts med omättat fett får man en mer uttalad positiv effekt på blodlipider, jämfört med om mättat fett ersätts med kolhydrater. Det är också viktigt att beakta att inte alla mättade fettsyror har samma effekt på kolesterolnivåerna. Stearinsyra C anses till exempel vara relativt neutral, det vill säga inte ha någon uttalad kolesterolhöjande effekt. Däremot finns det stort vetenskapligt stöd för att de i kokosolja dominerande fettsyrorna laurinsyra, myristinsyra och palmitinsyra höjer totalt kolesterol och LDL-kolesterol.

Blodlipider — observationsstudier Majoriteten av de studier som påvisar positiva effekter av kokosolja är experimentella studier in vitro eller djurstudier, medan humanstudierna ofta endast studerat effekter av vissa komponenter som finns i kokosolja, inte av kokosolja i sin helhet. De fåtal observationsstudier som undersökt intag av kokosolja och förekomsten av riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom är framför allt gjorda i populationer där kokosnötter är en framträdande del av kosten.

En studie av filippinska kvinnor visade inget samband mellan intaget av kokosolja, mätt med en timmars recall, och högre nivåer av triglycerider eller LDL-kolesterol eller högre kvot mellan totalt kolesterol och HDL-kolesterol. En omfattande studie gjordes på öarna Pukapuka individer och Tokelau individer i Polynesien, där kokosnötter är en del av basfödan.

Under sju dagar vägdes och registrerades deras mat och fettsammansättningen analyserades. Av dessa individer fyllde individer från Pukapuka och 77 individer från Tokelau i åldern år i en timmars recall. I Tokelau-gruppen kom 63 procent av energiintaget från kokosnötter, 54 procent av energin kom från fett varav 48 procent var mättat fett. Hos Pukapuka-gruppen bidrog kokosnötter med 34 procent av energin, där 37 procent av energin kom från fett varav 28 procent från mättat fett.

Animaliskt fett nyttigt

De mättade fettsyror som ingår i kokosfett föreslås ibland vara bra för hälsan men det finns inte stöd för att det skulle vara mer hälsosamt att äta kokosfett än annat mättat fett. Eftersom kokosfett och kokosolja innehåller en hög andel mättade fettsyror kan det lätt bidra till för mycket mättat fett. Ett av argumenten för att kokosolja skulle vara nyttigare än annat mättat fett är att fettet i kokosolja är av en särskild typ som skiljer sig från det fett som du hittar i bland annat smör och grädde.

Det stämmer också att den dominerande fettsyran i kokosolja, den så kallade laurinsyran, skiljer sig en del från den så kallade palmitinsyran som finns i smör, palmolja och animaliskt fett. Det finns dock inga bevis för att den skulle vara hälsofrämjande, snarare tvärtom. Vetenskapsbaserade råd om levnadsvanor Dessa råd är framtagna utifrån bästa möjliga vetenskapliga grund som bygger på kunskap från vad den samlade aktuella forskningen visar om nytta och risker.

Det finns dock många obesvarade frågor kvar och vi behöver därför mycket mer forskning på området. För gammal för att träna? Studier på äldre personer visar påtagliga effekter av styrketräning. Kan man bli beroende av socker? Är socker farligt? Och vilka kolhydrater är egentligen bäst för oss?

I dagsläget finns dock inte tillräckligt vetenskapligt stöd som gör att det finns riktlinjer för att kokosolja bör användas i någon form som en del av en behandlingsmetod. Kan kokosolja förebygga demens och alzheimers? Det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för detta men när det gäller alzheimers så finns faktiskt forskning som visar att kokosolja möjligen kan förbättra den kognitiva förmågan hos patienter.

Det blir spännande att följa forskningen på det här området för vem vet hur framtidens kostråd ser ut baserat på den allt ökade kunskapen? Bidrar kokosolja till balans i sköldkörteln? Vi hittar inte en enda studie som visar att det skulle ligga till så. Däremot finns en del svenska förespråkare utan vetenskaplig grund för det påståendet. Är kokosolja nyttigt? Kokosolja innehåller en stor del mättade fetter, den typ av fett som vi rekommenderas äta mindre av.

Det som är speciellt för kokosfett är att det mättade fettet rent kemiskt består av lite kortare kedjor.