Atopiskt eksem barn familjeliv

Pytariasis rosea, medaljongsjuka Medaljongsjuka börjar med att barnet får en eller två rodnade fjällande fläckar som är något blekare och tunnare i mitten. De är cirka två till sex centimeter stora och sitter ofta på överkroppen. Därefter dyker det upp andra utslag på överkroppen och ibland på armar och ben. De är mindre till storleken, cirka en-två centimeter stora , och är ovala och rosafärgade.

Ibland kan utslagen klia. Medaljongsjuka läker av sig självt så man behöver inte söka vård. Om barnet har svår klåda kan man behandla med mild kortisonkräm, skriver Doktorn. Ringorm Ringorm är en svampinfektion som ger runda eller ovala utslag på huden eller i hårbotten. Ytan är ofta torr och fjällar eller har små knottror och utslagen kan variera i storlek från några millimeter upp till flera centimeter, enligt Doktorn.

För vissa barn kan utslagen klia, andra får inga besvär alls. Utslagen läker ofta från mitten vilket gör att utslagen ser ut som en ring, därav namnet. Ringorm kan behandlas hemma med svampmedel, men ni bör uppsöka vård ändå eftersom det smittar. Scharlakansfeber Sjukdomen inleds med halsfluss och barnet får hög feber upp till 40 grader och halsont.

Förutom att körtlarna på halsen svullnar och blir ömma får kan även barnet drabbas av illamående, kräkningar och huvudvärk. Efter ett par dygn uppstår röda, täta utslag — stora som knapphålshuvuden, vilka får huden kännas som gåshud. Det är det främsta symtomet på scharlakansfeber. Utslagen, som blir vita vid tryck, uppstår ofta i armhålorna, ljumskarna och sprider sig sedan över magen, sidorna på ryggen, nacken, armar och ben.

Sjukdomen är väldigt smittsam och behandlas med antibiotika, skriver Doktorn. Storkbett Storkbett är röda, platta märken i barnets panna, på ögonlocken eller i nacken och finns där när barnet föds. De består av samling ytliga blodkärl och försvinner av sig själv, oftast innan barnet fyller ett år, enligt enligt Doktorn. Du behöver inte söka vård om ditt barn har storkbett. Svinkoppor Svinkoppor kännetecknas av varfyllda blåsor eller ytliga sår som ger honungsfärgade skorpor, beroende på om det orsakats av stafylokocker eller streptokocker.

Om det är varblåsor så spricker de och sekretet torkar ihop till gulbruna skorpor.

Det vanligaste är att blåsorna kommer runt mun och näsöppningar men de kan också dyka upp på andra delar av kroppen. Sjukdomen är väldigt smittsam och och sprids snabbt på till exempel förskola och skola. Vid misstänkta svinkoppor bör du kontakta vården då det behövs receptbelagd medicin för att behandla kopporna. Dessutom ska du hålla ditt barn hemma tills hudutslagen är helt torra så att hen inte smittar andra.

Det är även viktigt att hålla god hygien, tvätta svinkopporna med tvål och vatten och låt lufttorka samt smörj med bakteriedödande salva, skriver Doktorn. Toxiskt utslag Det är vanligt att nyfödda får toxiskt utslag, minst hälften av alla nyfödda drabbas. Tre till fyra dagar efter förlossningen uppstår utslag i form av röda, olikstora prickar, ibland med små gula knottror eller blåsor, skriver Trygg Hansa.

Utslagen, som kan uppstå över hela kroppen, är ofarliga och försvinner av sig själva efter ett tag. Tredagarfeber Tredagarsfeber är en barnsjukdom som är vad det låter som — en mycket hög feber som som kommer plötsligt och går över på tre dagar. Efter tre dagar, när febern gått ner, kommer blekröda, prickiga utslag.

Utslagen, som inte kliar, är cirka två-tre millimeter stora, skriver Doktorn. Utslagen uppstår på magen och ryggen och sprids sedan till armar och ben. De är ofta borta efter två-tre dagar. Tredagarsfeber är en mycket vanlig barnsjukdom som drabbar nästan alla barn i ålder sex månader till tre år, enligt Doktorn. Det är viktigt att se till att barnet får i sig mycket vätska i samband med hög feber och febernedsättande kan ges för att mildra symptomen, men i övrigt behövs ingen medicinering för tredagarsfeber.

Foto: Picasa 2. Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam virussjukdom som oftast drabbar barn. Vanligtvis börjar sjukdomen med feber och värk i kroppen i något dygn, sedan kommer röda utslag på huden, enligt Doktorn. Utslagen kan sprida sig över hela kroppen, inklusive i munnen, i halsen, kring ändtarmsöppningen och på könet.

Utslagen går från röda prickar till blåsor med genomskinlig vätska och brukar vanligtvis klia väldigt mycket. Vattkoppor går i regel över av sig själv utan medicinsk behandling. Eftersom smittorisken är stor ska barnet vara hemma från skola och förskola. Av samma anledning ska barnet inte tas till en vårdmottagning.

Du som förälder kan istället ringa till en vårdcentral eller sjukvårdsrådgivningen. Ibland kan utslaget vara knottrigt, ha vätskefyllda små blåsor eller krustor. Sekundärt till klåda och rivning ses rivmärken och förtjockad hud. I mörk hud kan det vara svårt att se rodnaden och där framträder fläckarna oftast mörkare än omgivande hud. Hudutslagen sitter på olika kroppsdelar beroende på ålder.

Hos spädbarn upp till 2 års ålder sitter atopiskt eksem oftast i ansiktet, på halsen, på bålen och på utsidan av armar och ben. Tillfällig försämring av atopiskt eksem kan också bero på sekundär infektion med bakterier, oftast Stafylokocker. Klådan är ofta besvärlig och kan ge störd nattsömn, irritation och grinighet. Spädbarnen gnuggar och gnider sig på grund av klådan, äldre barn river sig.

Barn med atopiskt eksem har ofta samsjuklighet med astma, födoämnesallergi eller pollenallergi. Bedömning på BVC Vilka barn ska till läkare Barn med återkommande atopiskt eksem ska bedömas av läkare för att säkerställa diagnosen och för förskrivning av större mängd kräm eller, vid behov, starkare kortisonkräm. Barn med torr hud och lindrigt atopiskt eksem kan handläggas av BVC.

Rekommendera mjukgörande kräm dagligen, och att använda kortisonkräm grupp I på kliande hudutslag. Om behandlingen inte hjälper hänvisa familjen till läkare. Remiss till specialist Barn med atopiskt eksem omhändertas i första hand av barnläkare eller allmänläkare. Vid svårt eksem som inte svarar på standardbehandling skickas remiss till hudläkare.

Akut remiss till barnläkare eller hudläkare vid akut utbrett svårt eksem och vid misstanke om sekundärinfektion i eksemet. Diagnos Diagnosen ställs genom anamnes och klinisk undersökning. Det finns ingen provtagning som säkert kan fastställa diagnosen. Vid misstanke om infektion i atopiskt eksem tas en bakterieodling från affekterad hud. Behandling Förstahandsbehandling vid atopiskt eksem är kortisonkrämer i kombination med mjukgörande kräm.

Mjukgörande kräm Regelbunden användning av mjukgörande kräm gör att perioderna med kliande hudutslag kommer mer sällan. Kortisonkräm Kortisonkräm används 1—2 gånger dagligen vid kliande hudutslag tills klådan är borta under cirka 1—3 veckor och trappas sedan ut för att minska risken för att utslaget kommer tillbaka direkt när man slutar smörja.

Kortisonkrämerna finns i 4 olika styrkor: svag kortisonkräm grupp I stark kortisonkräm grupp III och extrastark kortisonkräm grupp IV. Till spädbarn, och till hudområden med tunn hud ansiktet och underlivet används i huvudsak svag kortisonkräm. Vid svårt atopiskt eksem finns andra behandlingar som sköts via barnläkare eller hudläkare. Vid infekterat atopiskt eksem ges peroral antibiotika, lösning eller tabletter, i kombination med kortisonkräm lokalt.

Uppföljning på BVC Barn med atopiskt eksem följs i första hand på barnläkarmottagning eller vårdcentral. Lagret med kräm eller salva får inte bli för tunt. Publicerat Omkring en miljon svenskar har atopisk ­dermatit eksem och majoriteten får sin behandling i primärvården. Sjukdomen kan vara besvärlig och påverka livskvaliteten negativt.

Många har även en samsjuklighet med till exempel allergi, astma, hudinfektioner eller psykisk ohälsa. Många väntar för länge innan de får hjälp av hudspecialist, säger Emma Johansson, överläkare på hudkliniken vid Södersjukhuset. Emma Johansson Minska inflammation Atopiskt eksem ska behandlas efter svårighetsgrad utifrån en behandlingstrappa.

I första hand ska torr hud behandlas regelbundet med mjukgörande medel i förebyggande syfte.

När det blir ett eksem behövs antiinflammatorisk behandling i form av utvärtes kortison för att minska inflammation och klåda. På bål, ­extremiteter och i hårbotten kan glukokortikoider grupp III användas, medan det i ansikte och hudveck är lämpligare med glukokortikoider grupp I, eftersom huden där är känsligare. Det ska utgå från besvären och patienten ska instrueras om att smörja tills eksemet är bra.

Det kan handla om en till tre veckor men kan eventuellt ta upp till fyra veckor. Eksemet ska inte vara rött och det ska ha slutat klia innan behandlingen avslutas, säger Emma Johansson. I slutet av behandlingen ska patienten smörja glesare med kortisonkrämen ut­trappning för att inte eksemet ska komma tillbaka direkt efter avslutad behandling.