C6 c7 efter skada ökade besvär arbete

Radiologi God tillgänglighet och bra visualisering av benstrukturer gör att datortomografi DT är förstahandsvalet vid trauma [6]. Magnetresonanstomografi MR används i det akuta omhändertagandet, framför allt när DT inger misstanke om ligamentskada och vid påverkad neurologi utan fynd på DT. Anatomi Halsryggen består av sju halskotor, C1—C7. De två översta kotorna, C1 och C2 atlas och axis , är mest morfologiskt avvikande.

Atlas C1 är ringformad med konkava ledytor ledande mot occipitalkondylerna. Axis C2 har en framträdande benutväxt kranialt, dens axis. Nästan 50 procent av flexion och extension, liksom 50 procent av halsryggens rotationsförmåga, tas ut i nivån C0—C2 [7]. C3 till C7 är mer lika övriga kotor i ryggraden men något mindre.

Stabilitet Skadans påverkan på stabiliteten är en viktig faktor att ta hänsyn till. En instabil skada kan, som namnet antyder, göra att benstrukturer flyttar sig och skadar närliggande känsliga strukturer såsom ryggmärg, blodkärl och nervrötter. Stabilitet i ryggraden kan i korthet definieras som »ryggkotornas förmåga att förbli sammanhängande med bevarat inbördes förhållande under normala fysiologiska förhållanden«.

Detta regleras av ett komplext samspel mellan centrala nervsystemet, muskler, ben, ligament och intervertebraldiskar [8]. Halsryggens stabiliserande ligamentkomplex tillåter ett stort rörelseuttag samtidigt som det begränsar rörelse utanför ändlägena. Atlanto-occipitalt finns ett system av ligament och ledkapslar som förhind­rar överrörlighet mellan skalle och halsrygg.

Ligamentum transversum i det kruciforma ligamentet är kraftigast och fixerar dens axis till atlas tillsammans med ligamentum alare och förhindrar instabilitet mellan C1 och C2. Nedanför C2 utgörs stabiliteten framför allt av de diskoligamentära komplexen, omfattande intervertebraldiskar, anteriora longitudinella ligament ALL , posteriora longitudinella ligament PLL , ligamentum flavum, interspinala ligament samt fasettledernas ledkapslar [9].

Skademekanismer Morfologiskt skiljer sig den övre halsryggen occiput—C2 så pass mycket från den nedre delen C3—C7, även benämnd de subaxiala nivåerna att skador i dessa klassificeras separat. De subaxiala skadorna är mer lika de torakolumbala och kan i princip klassificeras på samma sätt. Olika skademekanismer ger upphov till specifika skademönster. Dessa krafter är inte sällan kombinerade med extensions- eller flexionsvåld [10].

C5-c6 skada

Historiskt har många olika system för att klassificera skador i halsryggen utvecklats. Samtliga innefattar beskrivning av skadan utifrån halsryggens position och kraftens rörelse i samband med skadetillfället. Senare har även skador på det diskoligamentära komplexets stabilitet och neurologisk påverkan tillkommit [9, 11]. Oavsett vilket system som används så är det viktigt att notera misstänkt traumamekanism för att snabbt kunna länka ihop denna med symtom och skadans radiologiska utseende och för att bedöma stabiliteten.

Skador i övre halsryggen Occipitalkondylfraktur Frakturer genom occipitalkondylerna är vanligen stabila och behandlas då med halskrage. Vid högenergivåld förekommer ofta associerade intrakraniella skador. I sällsynta fall, vid större avlöst fragment och avlösning av ligamentkomplexet, kan frakturer i occipitalkondylerna vara höggradigt instabila och kräva kirurgisk åtgärd [10].

I ovanliga fall skadas samtliga ligament mellan occiput och C1 vilket leder till en atlanto-occipital dislokation, en skada med hög mortalitet direkt vid skadetillfället [12]. Frakturer i C1 Frakturer i atlas kan vara stabila eller instabila, beroende på om ligamentum transversum skadats. Kraftigt dislokerade skador ger skador på medulla som inte är förenliga med liv.

Jeffersonfrakturen är den vanligaste frakturen i atlas och innebär skada på både främre och bakre atlasbågen. Traumamekanismen är kompression med samtidig hyperflexion eller hyperextension, till exempel dykolyckor. Vid isärsprängning av atlasringen ska ligamentskada misstänkas, vilken kan kräva kirurgisk åtgärd. Frakturer i atlas endast omfattande massa lateralis är stabila [10].

Frakturer i dens axis C2 Dens axis-frakturer utgör 18 procent av alla halsryggsfrakturer, och hos patienter över 80 år står de för 50 procent [13]. Densfrakturer klassificeras utifrån frakturlokalisation. Historia av cancer eller nyligen avslutad strålbehandling: Om du tidigare har haft cancer eller nyligen har avslutat strålbehandling och upplever nacksmärta, bör du kontakta din läkare eller akutmottagning, eftersom det kan finnas behov av ytterligare utredning.

Om inget av detta stämmer på dig — då är det helt rätt att boka in dig på en tid hos oss! Därför ska du välja Ortomed Vi på Ortomed är Fysioterapeuter med en rad olika vidareutbildningar. Hos oss får du träffa en fysioterapeut med erfarenhet av att behandla diskbråck och andra nackbesvär. Vi erbjuder flera olika behandlingsmetoder och vill anpassa dessa till vad som passar just dig.

Vilken egenvård, självbehandling och medicinsk träning du kan ska hjälpa till med, vilka hjälpmedel och skor som ytterligare snabbt förbättrar din aktivitetsförmåga och samtidigt underlättar läkning. Vi har en helhetssyn på kroppen och vårt mål är att du kommer ifrån oss i bättre form än du var i innan ditt besvär började. Om vi anser att du ska få vidare undersökning med skelettröntgen, magnetkamerundersökning eller bedömning för operativ åtgärd så remitterar vi dig vidare.

Diagnostik, behandling och rehab Vi har jobbat med diagnostik, behandling och rehabilitering av nackbesvär i över 20 år och har flera vidareutbildningar inom området hos vår personal. Det kan bestå av mer manuella behandlingstekniker som manipulationer och laser, men också mer aktiva metoder som träning och hållningskorrigeringar.

Hos oss får du därmed ett tryggt och säkert medicinskt omhändertagande av dina besvär. Hur många besök krävs? Allt mellan besök. Detta kan justeras utifrån din önskan och dina behov. Om du främst önskar information och guidning i hantering av dina besvär behövs inte lika många besök. Om du däremot önskar mer behandling, som t ex laserbehandling med vår kliniklaser — behövs fler besök.

Vid diskbråck i nacken tar oftast full återhämtning uppåt ett års tid. Därför kan det krävas flera besök, men även i dessa fall kan vi göra stor skillnad för dina besvär. Normalt sett har vi besök för behandling och smärtlindring lite tätare i början, men i takt med att besvären lindras har vi besök mer sällan för att få vidare guidning i rehabträning tills du är tillbaka för fullt i dina aktiviteter.

Boka tid och kom igång Din kropp är komplex och dess helhet behöver analyseras Diskbråck härstammar oftast från en problematik i nacken. Nackens samverkan med resten av ryggraden, skuldrorna och axlarna behöver dock alltid analyseras för att se vart just dina begränsningar sitter. Utifrån vår strukturerade analys, säkra diagnostik, ortopedteknisk avlastning och direkta medicinska åtgärder hjälper vi dig att kunna använda nacken bättre direkt och på lång sikt.

Våra seniora fysioterapeuter diagnostiserar, avlastar, behandlar och förebygger Vid diskbråck är det viktigaste att komma in och få just dina besvär bedömda. Bäst effekt uppnås av läkemedel mer direkt inriktade mot nervsmärta, exempelvis gabapentin, pregabalin eller amitriptylin. Morfinpreparat och antiflogistika har ett begränsat värde.

Halskota c7

Ställningstagande till kirurgi blir i de flesta fall först aktuellt efter persisterande besvär i flera månader, alternativt vid snabbt progredierande neurologiska bortfall, trots aktiv och konsekvent konservativ behandling. Det är viktigt att remissen till specialistvård är komplett för att underlätta och påskynda handläggningen. Den viktigaste informationen i remissen är symtombilden inklusive duration, aktuella fynd vid neurologisk undersökning och sist men inte minst huruvida patienten är intresserad av kirurgisk åtgärd Fakta 1.

När remissen författas ska det finnas en aktuell MR, helst inte mer än 6 månader gammal. En aktuell datortomografi kan också vara av värde för att kartlägga skelettet. Denna kan kombineras med myelografi när MR ej kan genomföras, exempelvis på grund av pacemaker. Det förstnämnda ingreppet innebär kortfattat att man går in på halsens främre sida, utrymmer disken, öppnar upp rotkanalerna bilateralt och avslutar med att fusionera den aktuella nivån så att det blir ett stelt segment.

Detta är alltså en steloperation där kotorna ovan- och nedanför disken så småningom växer ihop []. De flesta patienter märker inte alls av detta. Vid omfattande benpålagringar på fasettlederna, då den foraminala trängseln snarare härrör från den bakre delen i rotkanalen, kan en dorsal foraminotomi vara mer lämplig. Komplikationerna vid främre kirurgi är främst blödningar oftast de första 24 timmarna efter operation , sväljningssvårigheter samt heshet påverkan på n laryngeus recurrens.

Risken för att dessa komplikationer blir kliniskt relevanta ligger på ca 0,5 procent, även om morfologiska och neurofysiologiska undersökningar har visat högre incidens. Besvären går oftast tillbaka inom en tremånadersperiod, även om enstaka fall med mer långvariga eller permanenta besvär kan förekomma [7]. Komplikationer vid bakre kirurgi kan vara nervskada eller blödning.

Lokal smärta postoperativt är snarare regel än undantag och behandlas symtomatiskt. Vid neurokirurgiska ingrepp på halsryggen, med eller utan implantat, är infektioner mycket ovanliga. Nacksmärta Nacksmärta är ett mycket vanligt symtom i populationen, inte minst i Skandinavien och hos kvinnor [8].

Fraktur nacke symtom

Enbart nacksmärta, utan utstrålande komponent, är inte en indikation för kirurgi, då evidensläget inte stödjer detta [9]. Några kirurgiska metoder för att avhjälpa stelhet i nacken som huvudsakligt besvär finns inte. Myelopati Om myelopati upptäcks och åtgärdas i tid kan permanent ryggmärgsskada förebyggas och patienten besparas långvarigt lidande med livskvalitetsinskränkning [10, 11].

Vid bedömning av patientens neurologiska status är det därför av stor vikt att säkerställa om det finns symtom och fynd som tyder på ryggmärgs­påverkan. Anamnestiska uppgifter om progredierande ryggsmärta i kombination med först sensoriska störningar känselbortfall, »kudde under fötterna« , balanspåverkan och motorisk svaghet och slutligen påverkan på blåsa och tarm måste uppmärksammas [12].

Förekomst av ryggsmärta är dock ej obligat. Grundregeln är att man bör vara generös med MR-undersökning vid progredierande neurologi och att den kliniska undersökningen måste innehålla ett komplett neurologiskt status, där just ryggmärgens funktioner testas Fakta 2. Inte sällan kan de beskrivna symtomen förväxlas med besvär från degenerativa ländryggsförändringar [13].

Utbredda degenerativa förändringar i halsryggen som ger en ryggmärgspåverkan genom central spinal stenos opereras oftast via bakre kirurgi, som innebär en laminektomi, det vill säga borttagande av kotbågarna Figur 3. Den svenska neurokirurgiska traditionen är att laminektomi oftast utförs utan samtidig stel­operation [14, 15]. Om ryggmärgspåverkan orsakas av anteriora komponenter kan man överväga främre kir­urgi på samma sätt som vid radikulopati se ovan.

Mindre vanliga, men inte mindre viktiga, orsaker kan utgöras av blödningar, infektioner och tumörer. Spinala tumörer kan vara långsamväxande och därmed ge symtom först sent i förloppet [16]. Därför är det inte ovanligt med akuta eller subakuta försämringar när tumören har uppnått en kritisk storlek. Detta ses inte sällan hos äldre patienter. Tid från dia­gnos till operation för äldre patienter är i genomsnitt under 2 veckor, vilket troligen beror på för sen dia­gnos [17].