Bipoläritet hypomani

Dess syfte är att stödja patienten, tillhandahålla information, engagera i medicineringen, lära känna igen de tidiga symtomen på sjukdomen, följa upp förändringar i sinnesstämningen humördagbok , reglera dygnsrytmen och göra det lättare för patienten och de anhöriga att anpassa sig till sjukdomen. Funktions- och arbetsförmåga Bipolär sjukdom påverkar ofta funktionsförmågan.

Patientens funktionsförmåga bedöms på många olika livsområden: att ta hand om sig själv och sitt välmående, att klara familjelivet och andra mänskliga relationer, att klara sig i arbetslivet och särskilt i det nuvarande arbetet samt fritidsaktiviteterna. I bedömningen är det viktigt att konkret ta reda på vilka funktioner patienten klarar av och vilka inte, och hur situationen har förändrats jämfört med tiden innan sjukdomen bröt ut.

Bedömning av körhälsan är en del av bedömningen av funktionsförmågan. Arbetsförmågan hos en person med bipolär sjukdom beror på det aktuella sjukdomsstadiet och på det individuella sjukdomsförloppet. En regelbunden dygnsrytm är viktig. Rehabilitering Rehabiliterings- och anpassningskurser ordnas som medicinsk rehabilitering för personer med psykiska störningar.

Obehandlad bipolär sjukdom

Psykoterapi kan erhållas inom den offentliga hälso- och sjukvården eller av privata psykoterapeuter på egen bekostnad, med betalningsförbindelse eller med stöd av FPA. Psykoterapi kan också beviljas som FPA:s krävande medicinska rehabilitering. FPA:s rehabiliterande psykoterapi är avsedd för att stödja eller förbättra arbets- eller studieförmågan om den är hotad på grund av psykiska störningar hos personer i 16—67 års ålder.

Arbetspensionsrehabilitering är yrkesinriktad rehabilitering som ordnas och bekostas av arbetspensionsbolagen för att förhindra arbetsoförmåga och förbättra möjligheterna att arbeta, när en person som arbetar stadigvarande hotas av invalidpension de närmaste åren, eller inte mera på grund av hälsoskäl kan fortsätta i sitt tidigare arbete.

Om man inte har rätt till arbetspensionsrehabilitering kan man också ansöka om yrkesinriktad rehabilitering via FPA. Målet med yrkesinriktad rehabilitering är att hjälpa patienten att sysselsättas, att fortsätta att arbeta eller att återgå till arbetet trots sjukdomen. I praktiken kan det till exempel innebära arbetsprövning, arbetsträning eller omskolning.

Uppföljning Under uppföljningen bör man utvärdera behandlingens effekt samt följa upp symtomen och hur patienten mår. Eftersom läkemedelsbehandling alltid kan ge biverkningar bör man följa upp om sådana förekommer för mer information, se artikeln: Lääkehoidon seuranta «Kaksisuuntaisen mielialahäiriön lääkehoidon seuranta: somaattiset haitat»2 , Uppföljning av läkemedelsbehandling, på finska.

Finska Läkarföreningen Duodecims redaktion för God medicinsk praxis svarar inte för kvaliteten eller tillförlitligheten på uppgifter som andra organisationer har gett. Författare Patientversionen är uppdaterad utifrån Finska Läkarföreningen Duodecims rekommendation God medicinsk praxis «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»1 av medicinska redaktören Kirsi Tarnanen. Texten har kommenterats av utvecklarsocialarbetaren och erfarenhetsexperten Päivi Rissanen och experten på socialt arbete Riikka Mettälä från Centralförbundet för mental hälsa.

Texten har granskats av ordföranden för arbetsgruppen God medicinsk praxis, docenten i psykiatri, psykoterapeut Kirsi Suominen Helsingfors stad, FPA och Ilmarinen , arbetsgruppens sammanställande författare, specialistläkaren i psykiatri Susanna Lähteenmäki från Helsingfors stads undersöknings- och behandlingscentrum för bipolär störning samt redaktören för God medicinsk praxis, specialistläkaren i psykiatri Tanja Laukkala från Finska Läkarföreningen Duodecim.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet. Ansvarsbegränsning God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut.

De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas. Målet med PPI är att ge ökad kunskap om Bipolär sjukdom och dess behandling Den egna sjukdomen och tidiga tecken på insjuknande Hur man kan känna igen och hantera tidiga symtom Stress- och sårbarhetsfaktorer Egna stressorer och händelser som utlöser episoder och hur de kan undvikas Psykologisk behandling Effekt av psykologisk behandling vid bipolär sjukdom har svagt stöd i forskningen.

Kognitiv beteendeterapi KBT , Interpersonell social rytmterapi IPSRT och Familjefokuserad terapi FFT har god förebyggande effekt på nya insjuknanden, minskade symtom samt på förbättrad social funktion och ökad följsamhet till medicineringen. KBT har god dokumentation vid unipolär depression och det finns goda skäl att extrapolera resultaten till att gälla även vid bipolär depression.

Psykoterapeutisk behandling vid pågående hypomani, mani och blandtillstånd har inget stöd i forskningen. Vid komplicerad samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser och svåra fall får de psykoterapeutiska insatserna individualiseras utifrån behovet. Det är av största vikt att även den psykologiska innebörden av insjuknandet uppmärksammas i det akuta omhändertagandet och i vårdplaneringen.

Krisbearbetning kan behövas. Behandling av hypomani och mani Hypomani eller måttlig mani kan ofta behandlas i öppenvård, om patienten är villig att ta emot medicinering och att begränsa sin köplusta och annat skadligt beteende. Maniska patienter bör dock erbjudas skydd i heldygnsvård på vida indikationer, vanligen med stöd av LPT och ibland extravak.

Mani är ett instabilt tillstånd som inte är förenligt med förmågan att ta ett grundat ställningstagande och många gånger bör man inleda vården med stöd av vårdintyg. Kom ihåg att närstående är en bra informationskälla. Vissa patienter med tidigare skov av allvarlig mani måste läggas in redan vid tidiga tecken på mani för att omedelbart få kraftfull behandling. Hypomani och måttlig mani Avsluta behandling med antidepressiva, centralstimulantia och eventuellt andra läkemedel, till exempel steroider, som kan trigga sjukdomsförloppet.

Ta ställning till om behandling kan ske i öppenvård. Beakta somatiska faktorer och möjlig drogpåverkan.

Hypomani test

Att ha återkommande depressioner är mycket vanligare än att ha bipolär sjukdom. Det är om depressionerna varvas med perioder av överaktivitet som det är viktigt att utredas för bipolär sjukdom. Mellan sjukdomsperioderna mår man ofta bra. Mani och hypomani kan leda till att man förlorar omdömet5 och blir impulsiv6 och gör saker som får mer eller mindre allvarliga konsekvenser. Efter en manisk period kan man ångra saker man sagt och gjort, vilket kan kännas tungt.

Man kan vara mer energisk, kreativ och positiv än vanligt men beteendet leder sällan till konflikter eller får allvarligare följder. Ett vanligt första symtom är att man behöver sova mindre. Det kan vara svårt att ta tag i saker och att koncentrera sig. Sådant som man brukar bli gilla och bli glad av ger inte glädje längre. Man kan bli arg eller irriterad, ha svårt att sova eller sover för mycket samt tappa eller få ökad aptit.

Självkänslan kan vara låg och det är vanligt att känna skuld och skam och ha ångest. Det är även vanligt med kroppsliga symtom som värk i ryggen, magen eller på andra ställen i kroppen. Under den här fasen kan man även ha tankar om att skada sig själv eller att avsluta sitt liv. Vanföreställningar Vid både kraftig mani och depression kan man få vanföreställningar som innebär att man uppfattar verkligheten annorlunda.

Det kallas även psykos. Psykotiska symtom i samband med mani kan exempelvis innebära att man tror att man kan lösa världsproblem och vid depression att man är förföljd eller utsatt för förtal. Till hjälp har man olika skattningsskalor. Man kan bli mycket sjuk utan behandling.