Antibiotikaresistens i världen karta

A one health approach to AMR containment — the Swedish journey A one health approach to AMR containment — the Swedish journey syntolkad Längre ner på sidan kan du läsa mer om vad vi i Sverige och Folkhälsomyndigheten gör för att hindra utvecklingen av antibiotikaresistens. Vi förmedlar kunskap och ansvarar för övervakning Folkhälsomyndigheten har uppdraget att: arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur.

Det gör vi bland annat genom mikrobiologisk och epidemiologisk resistensövervakning samt övervakning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning. Vi upprätthåller och vidareutvecklar metoder för verifiering av resistens, epidemiologiska typningsmetoder samt extern kvalitetssäkring av resistensbestämningar. Vår övervakning ligger till grund för ny kunskap och prioritering av åtgärder.

Vi bedriver även forskning som är nödvändig för att fullgöra myndighetens uppdrag och vi följer och analyserar utvecklingen inom området både nationellt och internationellt. Genom övervakning, förebyggande arbete och ansvarsfull användning av antibiotika kan vi bromsa spridning och utveckling av antibiotikaresistens. Problemet med resistens Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen.

På det viset bidrar vi inte till utvecklingen av antibiotika­resistenta bakterier, och du skonar de gynnsamma bakterierna i tarmen. Läkare skriver ut antibiotika i onödan Men det är inte bara du som patient som ska vara försiktig — det gäller även läkarna. Det är deras uppgift att ställa en korrekt diagnos innan de skriver ut recept på antibiotika.

De flesta fall av hals- och lunginflammation samt influensa och förkylning beror inte alls på bakterier utan på virus som antibiotika inte har någon effekt mot. Ändå visade en brittisk undersökning från att lite över hälften av alla patienter som kom till läkaren med bara hosta eller förkylning fick antibiotika. Hos 80—90 procent av dessa patienter är virus, inte bakterier, orsaken till deras sjukdom, och därför gör antibiotikan ingen nytta, den bidrar bara till att kroppens många naturligt förekommande bakterier i till exempel tarmen, munnen och på huden utvecklar resistens.

En annan undersökning från visade att det också går på fel håll i USA där 30 procent av alla antibiotikarecept är verkningslösa och aldrig borde ha skrivits ut. I Sverige och de övriga skandinaviska länderna använder vi lyckligtvis betydligt mindre antibiotika än i USA och Storbritannien, men vår konsumtion är ändå större än den borde vara. Om du får en onödigt stor dos eller för lång kur resulterar det i en överkonsumtion som också ökar risken för att bakterierna utvecklar resistens.

Resistenta bakterier i urinen

Om läkaren däremot ordinerar en för liten eller för kortvarig kur får antibiotikan inte möjlighet att göra dig frisk och då har behandlingen varit helt förgäves. En relativt ny rekommendation är att du nu kan avbryta antibiotikakuren om symptomen försvunnit, även om du inte har tagit alla de piller som läkaren ordinerade. Brittiska läkare och mikrobiologer från bland annat University of Oxford och den brittiska hälsovårdsmyndigheten NHS kom med rekommendationen som bygger på de senaste årens forskning och erfarenheter från hela världen.

Både bland läkare och patienter har det annars varit vedertaget att man alltid ska slutföra kuren. Enligt mikrobiologen Martin Llewelyn som står bakom rekommendationen finns det inga vetenskapliga belägg för det påståendet. Många andra läkare är eniga och påpekar att även om det fortfarande finns några bakterier kvar efter den avkortade kuren så kan kroppens eget immunsystem i de flesta fallen enkelt ta hand om dem.

Det gäller dock inte personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar, som för säkerhets skull bör låta antibiotikan slutföra jobbet. Många patienter överskattar effekten av antibiotika och underskattar dess biverkningar. Vissa sjukdomar, som öroninflammation, kan både bero på bakterier och virus och det är därför viktigt att få en korrekt diagnos av en läkare innan du tar antibiotika.

Resistenta bakterier symptom

MYT: Man bör alltid ta antibiotika mot en bakterieinfektion Många mindre allvarliga bakterie­infektioner går­ snabbt över av sig själva och då finns ingen anledning att ta antibiotika. Tvärtom, för ju mer som används, desto större är risken att det ska utvecklas resistenta bakterier. MYT: Man får inte dricka alkohol när man tar antibiotika Alkohol och de flesta former av antibiotika påverkar inte varandra så du får inte sämre effekt eller fler biverkningar av att dricka ett glas vin.

Projektet pågår från 1 november till 31 oktober Nätverket arbetar med antibiotikaresistens ur ett hälsosystemperspektiv. Man verkar för att en ny affärsmodell ska byggas upp, där den offentliga och privata sektorn samarbetar för att lösa de vetenskapliga svårigheterna samtidigt som innovativa incitament skapas — både finansiella och andra incitament.

Det är alltså inte bara forskningen inom antibiotikaresistens som är stark i Uppsala, utan också informationsspridning och opinionsbildning. Action on Antibiotic Resistance ReAct European Accelerator of Tuberculosis Regime ERA4TB ERA4TB är ett europeiskt kunskapskonsortium vars arbete syftar till att att ta fram tio nya antibiotikakandidater och att utveckla nya kombinationsbehandlingar mot tuberkulos, en infektionssjukdom som varje år orsakar 1,5 miljoner dödsfall.