Specifik omvårdnad betyder

Fokus i dessa program är lagt på en studentaktiverande pedagogik där studenten aktivt tar ansvar för sina studier och kunskapsinhämtning samt utgör en resurs i utbildningen. Undervisningen ska leda till att studenten fördjupar ett vetenskapligt förhållningssätt genom att träna aktivt kunskapssökande, kritiskt och analytiskt tänkande samt problemlösning individuellt och i grupp.

Under utbildningen sker träning i ledarskap, lagarbete och samverkan, där studentens kunskaper och erfarenheter tillvaratas. De arbetsformer som förekommer är problemlösning i basgrupper, föreläsningar, litteraturstudier, seminarier samt självständigt arbete. Planering och utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen sker i samverkan mellan student, handledare, klinisk lektor och klinisk adjunkt.

Inriktningen vård av äldre organiseras som en distansutbildning och genomförs som halvfartsstudier vilka är i huvudsak nätburna. Studenterna indelas i studiegrupper. Utbildningen är upplagd i samverkan mellan sex lärosäten med integrering av olika informations- och kommunikationstekniker i en för de sex lärosätena gemensam virtuell utbildningsmiljö i syfte att skapa optimala förutsättningar för lärande.

Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, metodövningar, seminarier och föreläsningar. Handledning sker fortlöpande både individuellt och i grupp under utbildningen. Verksamhetsanknuten utbildning integreras i samtliga kurser. Examen Specialistsjuksköterskeexamen med angivna inriktningar uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om sammanlagt 60 hp med undantag av inriktningen mot distriktssköterska, där examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 75 hp.

Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. För specialistsjuksköterskexamen skall studenten ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för respektive inriktning. För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete examensarbete.

Betygsgraderna godkänd eller underkänd tillämpas för inriktningen vård av äldre gäller betygen väl godkänd, godkänd eller underkänd. För godkänd specialistsjuksköterskeexamen krävs att de i utbildningen ingående kurserna slutförts enligt följande: Godkända resultat på examinationer och studieuppgifter Godkänt deltagande i grupparbeten och seminarier Godkänd verksamhetsförlagd utbildning Godkänt självständigt arbete examensarbete.

Examensbevis Student som med godkända resultat slutfört samtliga kurser i specialistsjuksköterskeprogrammet erhåller på begäran hos Examensenheten ett examensbevis för yrkesexamen. SFS Examensordning. Övriga föreskrifter Utbildningens kvalitet granskas kontinuerligt enligt de riktlinjer som finns i fastställda kvalitetssäkringsdokument vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci.

Se avsnitt Det kan finnas flera orsaker till att personer med CNS-tumör kan ha svårt att upprätthålla sin normala fysiska funktion till exempel pareser, hjärntrötthet, biverkningar av behandlingar och nedsatt kognitiv funktion. Muskulaturen kan även försvagas av långvarig kortisonbehandling, så kallad kortisonmyopati, då det framför allt är stora muskelgrupper såsom lårmusklerna som påverkas, se avsnitt Fysisk aktivitet är viktigt för att motverka negativa effekter av sjukdomen och dess medicinska behandling.

Fysisk aktivitet under och efter onkologisk behandling har positiva effekter på fysisk funktion och andra aspekter av livskvaliteten, se Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering Vid skada på övre motorneuronet kan spasticitet utvecklas som är en återkommande eller kontinuerlig ofrivillig aktivering av musklerna. Spasticitet har ofta negativ påverkan på det vardagliga livet men det kan även ha positiva effekter för patienten, exempelvis stöd vid gång.

Det är därför viktigt att utvärdera spasticitetens effekter på individen innan behandling påbörjas b6-f7dc5-acd7-dffcfe Läs mer om fysisk hälsa i kapitlet Egenvård och samvård, avsnitt Fysisk aktivitet är också viktigt för att minska risken för inaktivitetsrelaterade komplikationer och förlust av muskelmassa, och för att bibehålla rörlighet. Det är även viktigt att prata om behovet av återhämtning.

Vid behov bör arbetsterapeut och fysioterapeut kontaktas. Se information om fysisk aktivitet och träning i se Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering Vid behov kan patienten också remitteras till ett team med inriktning på neurologisk rehabilitering.

Exempel på omvårdnadsåtgärder

Sådana team finns antingen på en specialistklinik eller i primärvården, det ser olika ut i olika regioner i landet och beroende av patientens diagnos och prognos. Spasticitet kan förekomma hos patienter med tumör i ryggmärgen. Kontaktsjuksköterskan bör uppmärksamma om symtom uppkommer eftersom spasticitet kan kräva medicinsk behandling 5ac31fb3-aaa2ffec4be Bedömningar utförs med mätinstrument enligt rådande evidens och klinisk praxis.

Åtgärder som sätts in ska vara individuellt utformade i linje med patientens mål i rehabiliteringsplanen. Målet kan vara att öka eller bibehålla funktioner alternativt att träna kompensatoriskt för bortfall av funktioner till exempel vid synfältsbortfall eller neglekt. Många studier visar att fysisk aktivitet och träning är betydelsefullt för att motverka biverkningar av cancerbehandling och symtom av cancersjukdomar i alla stadier och kan bidra till ökad självkänsla och livskvalitet 7eeccd-4fadc78e0f90ba adc4f-ffdead43ca7bdd Tidig och individuellt anpassad fysisk aktivitet resulterar i en betydande funktionell vinst för patienter med höggradiga gliom liksom för patienter med tumörer i ryggmärgen dfffdbae bb3adddca2ab d14bc-4e4e-bbdd58efac daededf ccedb-dcaaadc2ee ceabaecafedc Information om lämplig träningsnivå kan ges av fysioterapeut, kontaktsjuksköterska eller läkare.

FYSS är en evidensbaserad handbok med rekommendationer om fysisk aktivitet, bland annat vid cancersjukdom och ryggmärgsskada 8cda4-aadb0-dffffb Ofta kan personer med låggradiga tumörer klara av att träna inom ramen för friskvård eller primärvård om de får stöd. Spasticitet på grund av tumör i ryggmärgen kan minskas med bland annat hjälp av fysisk aktivitet och fysioterapi för att häva den spinala reflexen 5ac31fb3-aaa2ffec4be Patientens roller och vanor kan förändras på ett negativt sätt.

Till exempel kan miljön som patienten befinner sig i bli ett hinder för autonomi och vardagliga aktiviteter såsom personlig vård, hushållsarbete, fritidsintressen eller deltagande i samhällslivet kan begränsas. Patienter med godartade eller låggradiga CNS-tumörer har en längre förväntad överlevnad och kan vara delaktiga längre och i högre grad avseende aktiviteter i dagliga livet och återgång i arbete än vid mer maligna tumörer.

Såväl kognitiva som fysiska funktionsnedsättningar kan medföra risksituationer i både hemmet och närmiljön. Data från Sverige visar att dryg en tredjedel av patienterna med låggradiga gliom var i behov av arbetsrelaterade anpassningar redan ett år före tumördiagnos 89bfbbbfcb-8d2af83e77c , vilket talar för att tidiga, diskreta, men för patienten betydande symtom förekommer hos en hel del tidigt i förloppet.

Sjukfrånvaro innan diagnos oberoende av orsak för frånvaro , har visat sig vara en stark negativ prediktor för återgång i arbete efter hjärntumör. Äldre patienter och de med lägre funktionsnivå visade sig i samma studie också vara mindre benägna att återgå. Adjuvant onkologisk behandling ges ofta under första året.

Denna behandling är både tidskrävande i form av många besök samt påverkar ork och mående negativt vilket sannolikt fördröjer - men inte förhindrar - arbetsåtergång. Studien visar också att kvinnor i lägre grad än män återgår efter både ett år, men också — och ännu mer tydligt — två år, efter operation 3a9c87cc3cddb85f06af Patienten och de närstående ska återkommande få information om vilka rehabiliteringsbehov som är vanliga och vilka insatser som erbjuds.

Cancerrehabilitering ska också ingå i patientens skriftliga vårdplan, Min vårdplan. Rehabiliterande insatser och regelbunden behovsbedömning startar i samband med diagnos och fortsätter löpande genom vårdtiden.

Personcentrerad omvårdnad

Som stöd för en strukturerad behovsbedömning kan med fördel CTCAE-skalan eller förslag i Nationella vårdprogrammet för rehabilitering användas. Såväl patienter som närstående kan omfattas av rehabiliteringsinsatser. Närstående kan vara exempelvis partner, barn, förälder, syskon eller annan person som patienten anser sig ha en nära relation till.

Vid mer avancerade behov ska patienten alltid erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering, exempelvis kurator, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut och dietist. Även andra professioner såsom sjuksköterska, läkare och tandläkare kan arbeta specialiserat med cancerrehabilitering. Expandera Specifik omvårdnad Hantering av biverkningar vid systemisk behandling Det är viktigt att patienternas symtom monitoreras regelbundet hos kontaktsjuksköterska eller behandlande läkare för att upptäckas redan vid milda biverkningar.