Fobi för att inte vara perfekt

En sådan förvanskad bild av det egna utseendet är tvångssyndromet dysmorfofobi, eller självupplevd fulhet.

Olika fobier

Personer med dysmorfofobi ser saker hos sig själva som inte andra ser. En deformerad näsa, en gropig hy eller ett ansikte som liksom flyter ut. De vill skydda omvärlden från sin misshagliga uppenbarelse, antingen genom att skyla sig med kläder och solglasögon eller genom att låta bli att gå ut. Barn vägrar att gå till skolan, vuxna är oförmögna att visa sig på en arbetsplats.?

Det är en förvrängd kroppsbild att jämföra med anorexi.? Studier visar att ungefär två procent av befolkningen uppfyller diagnoskriterierna. Varför vet inte forskarna ännu, men man har funnit att gener har viss betydelse, liksom mobbning eller andra svåra upplevelser under uppväxten. Enligt psykologen Jesper Enander, som har forskat på dysmorfofobi i fyra år, är underdiagnostiseringen förmodligen stor.

Han efterlyser mer kunskap och anser att sjukvården borde screena mer för syndromet. Samsjuklighet med andra diagnoser, som depression, social fobi och ätstörningar, är inte ovanligt.? Forskarna har sett att den del av hjärnan som bearbetar visuell information är underaktiv.

10 vanligaste fobierna

Jesper Enander ger ett exempel:? En person som lider av dysmorfofobi ser först små detaljer som fönster­spröjs eller en spricka innan de ser helheten. Detsamma gäller deras utseende. De är fixerade vid detaljerna.?? Dysmorfofobi drabbar ungefär lika många män som kvinnor. Däremot kretsar deras fixering vid olika saker; kvinnornas ångest handlar främst om ansiktet, männens om att inte vara tillräckligt muskulös.

Den oron märker även Bodil Wejletorp, skolsköterska vid Österängsgymnasiet i Kristianstad, under sina hälsosamtal. Allt fler killar är missnöjda med sina kroppar. De vill ha muskler som killarna i reality-såpan Paradise hotel — och de har inte tid att vänta.? När Missbruksutredningen kom med sitt delbetänkande för fem år sedan sa forskarna att ungefär 10 personer använde anabola steroider regelbundet.

Inom ramen för Nationellt kompetensutvecklingsprojekt för dopningsproblematik, som drivs vid Universitetssjukhuset i Örebro, presenteras nya siffror. Ett starkt kontrollbehov leder till stress som i sin tur påverkar vår uppmärksamhet, vårt minne och vår avslappningsförmåga negativt. Resultatet blir ofta mer stress och osäkerhet och så förstärks den onda cirkeln.

Exempel på livssituationer som kan utlösa ett överdrivet kontrollbehov är kriser och när vi upplever stark ångest och oro eller på annat sätt mår dåligt. Hög stress gör oss också kontrollbenägna. På sätt och vis kan kontrollbehovet då vi mår dåligt vara meningsfullt. Vi behöver just då en högre grad av kontroll i våra liv. Vi försöker hålla starka, inre känslor i schack genom att ha kontroll i det yttre.

Det här förhållningssättet är dock bara en tillfällig lösning. På lång sikt skapar det mer problem i form av ett negativt, stelt tänkande och ökad stress och oro. Tvångsmässigt kontrollbehov Vi kan också utveckla tvångsmässiga kontrollbehov i form av både tankar och beteenden, så kallat tvångssyndrom OCD. Det kan bland annat ta sig uttryck i att kontrollera spisen, dörren och kaffebryggaren överdrivet ofta.

Tvångstankar kan röra idéer om smitta, sjukdomar eller att kunna skada eller göra illa andra, fast man absolut inte vill göra illa någon. Tankarna väcker oro och ångest och man försöker hantera dem genom kompensatoriska beteenden eller tankar man gör de farliga tankarna ”otänkta”. Vid upplevd motgång på det specifika området som exempelvis jobbet, idrotten eller familjen innebär det upplevelsen av ett totalt misslyckande.

Övergripande dimensioner inom perfektionism Perfektionism kan delas upp i två övergripande dimensioner: Perfektionistisk strävan som innebär att individen sätter upp och eftersträvar högt ställda mål beträffande egen prestation ibland även för andra Perfektionistisk oro innebär oron över att göra misstag och med det tvivel på sig själv Dessa två dimensioner påverkar i vilken utsträckning som perfektionism blir skadlig eller hjälpsam.

Perfektionistisk stävan utan att känna oro kan ses som hjälpsamt. Således är det främst svårigheter att känna sig nöjd och den överdrivna tendensen att vara kritisk mot sig själv som påverkar individen negativt. Perfektionism kan också ta sig uttryck i utåtriktad perfektionism där fokus främst hamnar på andra och att andra ska leva upp till högt ställda krav.

Detta riskerar att i stor utsträckning inverka negativt på relationer och är en av delarna för fokus i behandlingen RO-DBT. Perfektionistiska regler och tankesätt I närvaro av perfektionistiskt ställda krav och perfektionistisk oro formuleras ofta perfektionistiska tankemönster och regler. Dessa regler är tvingande och strikta med uppmaningar som borde, måste, får inte… Perfektionistiska regler och tankesätt ger också upphov till en begränsad beteenderepertoar.