Ont utsida av knä

Därför kan ingen friktion uppstå. Istället argumenterar de att smärtan beror på att fettkudden som ligger under senan, har utsatts för kompressioner när benet överbelastats. Vem drabbas av löparknä? Löparknä drabbar oftast personer som plötsligt börjar träna intensivt eller som tränar väldigt mycket. Tillståndet är vanligast inom träningsformer där knäna ständigt belastas.

Ont utsida knä vid böjning

Andra träningsformer där knäna belastas såsom cykelträning, skidåkning och långa promenader, kan leda till att IT-bandet överbelastas. Vanliga symtom Löparknä känneteckens av smärta på knäts utsida vid aktivitet där knät böjs och sträcks ut. Smärtan kan antingen komma smygande eller vara huggande. Oftast börjar man få ont efter en stunds träning men smärtan kan också uppstå precis efter ett träningspass.

Den kan vara så stark att det blir omöjligt att komplettera sin träning. Det är vanligt att det gör mer ont ju mer man tränar men att smärtan avtar så fort man vilat en stund. De vanligaste symtomen på löparknä är: Stark smärta på utsidan av knät Smärta som blir värre vid träning som belastar knäna till exempel löpning, cykling eller raska promenader Smärta som strålar upp mot utsidan av höften Knäppningar i utsidan av knät Smärta som blir bättre med vila Även om smärtan brukar avta snabbt, kan den komma tillbaka så fort man sätter igång med att träna igen.

Därför är tillräckligt med vila viktigt innan man sätter igång med träning som belastar knäna igen. Skador på menisken orsakas av hopp eller vridning när knäleden är böjd. Du känner igen en skada genom att knäet låser sig när du ska resa dig från knäsittande, och att det kan vara svårt att sträcka ut benet. Det gör ofta ont när du belastar knäleden och du får en svullnad.

Behandling: En meniskskada kan ofta läka med endast rehabiliteringsträning. Kontakta en naprapat för hjälp med anpassad styrketräning och rörelseträning. Du måste däremot ha tålamod — det kan ta flera månader att återhämta sig helt. Slemsäcksinflammation Kännetecken: Slemsäcksinflammation är ofta inte en enskild skada utan en följd av upprepad överbelastning.

De flesta slemsäckarna i knäleden är känsliga för direkt yttre tryck. Du känner framför allt smärta, men svullnad kan också uppstå. I vissa fall kan du höra krasande ljud i vävnaden. Inflammation i slemsäcken på framsidan av knäleden kan vara förenad med en infektion. Då känner du rodnad, värmeökning, kraftig smärta och feber.

Behandling: Avstå från idrottsaktiviteter, vila ordentligt och kyl eventuellt ned knäleden. Om du har långvariga besvär, kan inflammationshämmande medicinering vara nödvändig. Knä ur led Kännetecken: Att knäet går ur led är en mycket allvarlig men ovanlig skada. Den uppstår oftast vid vridvåld när du fått ett slag mot inre delen av knäskålen med samtidig utåtrotation av underbenet.

Skadan drabbar främst ungdomar och är betydligt vanligare bland flickor än hos pojkar. Oftast finns en anatomisk felställning med kobenthet och överrörlighet i knäskålsleden. Behandling: Det är mycket viktigt att kontrollera pulsen på fotens ovansida vid skada. Hittar du ingen puls måste du omedelbart till sjukhus — du har då några timmar på dig att återställa cirkulationen för att inte drabbas av allvarliga men.

Försök dra i benets längdriktning direkt vid skadetillfället för att få leden rätt igen, och sätt genast på en elastisk binda. Tänk på att behandla med tryck, kyla och högläge under vägen till sjukhuset. Räkna med att rehabiliteringen kommer att ta tid.

Molande värk i knä vid vila

PFSS — Främre knäsmärta Främre knäsmärta drabbar framför allt kvinnor, främst i tonåren, och orsakerna är inte helt kända. Kännetecken: Du får en diffus smärta i främre delen av knäleden när du går nedför trappor eller backar. Du känner också smärta när du reser dig efter att ha suttit ner länge eller när du har suttit på huk. Behandling: För att fastställa orsaken gör naprapaten en strukturerad undersökning som inkluderar behandling och rörelse analys.

Ledjusteringar, akupunktur och muskelbehandling är våra vanligaste redskap för att återskapa knät och kroppens optimala förutsättningar. Rehabilitering och träning Det finns en mängd olika övningar som stärker knät, beroende på vilken typ av skada eller smärtproblematik du har och i vilket skick du är i. Här är några generella övningar du kan testa: Tåhäv: Stärker vadmusklerna, som är viktiga för funktionen i knät.

Gör repetitioner per dag Fotcirklar: Denna övning stimulerar olika delar av vad, vrist och fot till en förbättrad funktion. Lägg dig på rygg med det ena benet utsträckt. Håll i det andra benet med 90 graders vinkel i knäleden. Den foten som nu hänger löst är den som ska tränas. Gör cirkulära rörelser med foten, 30 cirklar medurs och 30 cirklar moturs. Sista delen består av att böja foten mot näsan och bort från näsan, totalt 3 repetitioner.

Nedan följer en videosammanfattning av vad du kan göra när du har ont i knät: Hur fungerar knäleden? Knät är kroppens största led och ska tåla stora belastningar. Stora delen av kroppsvikten kommer att bäras av knäna vid varje steg vi tar. Knäleden består av lårbenet femur och skenbenet tibia som vätter mot varandra. Knäskålen ligger och glider på lårbenets nedre del och fäster in i skenbenet via en kraftig sena.

I tillägg har vi ett vadben fibulae som fäster in i skenbenets yttre del. Denna leden mellan fibulae och tibia glöms ofta bort, men vissa knäproblem stammar från en låsning mellan dessa. Knät påverkas som alla andra delar av kroppen — av alla andra delar av kroppen. Vid rehabilitering av knäskador är det således viktigt att undersöka bland annat ryggen, höften och foten, då dessa i stor grad påverkar knät.

Mer om detta längre ned i artikeln. Illustration: Höger knä från sidan F. Ett inflammerat knä är svullet, ont, och eventuellt lite varmt och med viss rodnad.