Fysiologiska behov exempel

På nivå ett finner man också behov av att undvika smärta, sova, röra på sig och ha sex. Nivå 2.

Människans grundläggande behov

Då de fysiologiska behoven är tillfredställda börjar individen fokusera på saker som säkerhet och trygghet. Människor har ett behov av en stabil vardag, rutiner och enklare regler för att inte känna ångest och rädsla, rädsla inför hemskheter som skulle kunna hända. Nivå 3. Om individen känner sig trygg börjar hon söka efter gemenskap med andra människor, vänner, barn och kärlek.

Vi vill alla känna att vi är en del av något större än oss själva. Nivå 4.

Psykiska behov

Om vi känner att vi har en gemenskap med andra vaknar nästa behov inom oss, behovet av uppskattning. Det sker undermedvetet. Men processen pågår hela tiden. Upplever hjärnan något som kan tolkas som ett hot, alternativt något som kan hjälpa oss i vår överlevnad, reagerar den. All annan stimulans noterar hjärnan inte lika starkt, om ens överhuvudtaget.

När vi nås av — budskap varje dag har vi snabbt blivit väldigt duktiga på att sortera bort det som inte är viktigt för oss. Det här är viktigt att förstå. För här finns nyttiga lärdomar att göra för vår kommunikation. Vi hör budskap som får oss att överleva och utvecklas. I och med att vi bombarderas med budskap hela dagarna och hjärnan hela tiden scannar av vad som händer hör vi budskap som är enkelt, tydliga och lätta att förstå.

Med tanke på att vi har lyssnat på stories hela livet ska budskapen också vara strukturerade som stories för att kunden ska registrera dem. Så — i klartext — kommunicera en story som är enkel och tydlig och som på något sätt handlar om det mest grundläggande behov vi människor har så kommer ditt budskap att nå fram bättre.

Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories. Det har mycket med kulturell inställning av göra, men också hur olika vi är som människor. Exempelvis så har vi i Sverige ett väldigt grundläggande förhållningssätt till steg 1, de grundläggande behoven.

Majoriteten av oss får mat på bordet varje dag, tillgång till kläder är aldrig något vi reflekterar över och så vidare, medan det i andra delar av världen kan vara ett mycket mer väsentligt ämne och en källa till oro. Om man ens kommer dit är inte säkert. Kritik som förts fram mot modellen är att den inte tar hänsyn till de behov som är av både individuell och kulturell genes ursprung.

Modellen har väldigt litet empiriskt stöd, men det finns ett visst antal studier som har utförts med bland annat chefer. Det betyder inte att resultaten är pålitliga, utan forskare menar att detta är en inspirationskälla och väldigt svår att forska på.