Reaktion på rtg strålning

Men eftersom fotonerna kommer vara en längre tid i kroppen kommer patienten få en högre dos strålning vilket inte är bra. Vill vi istället se något som ligger bakom exempelvis ett revben vill vi höja effekten eftersom vi vill att fotonerna inte ska bromsas upp av skelettet utan istället komma igenom med tillräckligt hög effekt för att kunna ge oss en bild av det som ligger bakom.

Eftersom fotonerna nu inte bromsas upp i lika hög grad kommer patienten utsättas för en lägre dos strålning. Vill man istället öka upplösningen på röntgenbilden kan man istället höja strömmen, detta innebär att fler fotoner skickas igenom kroppen, jämför med fler pixlar i exempelvis en vanlig kamera, men det leder då till att patienten även utsätts för en högre dos.

Vill man öka kontrasten på andra sätt kan man använda sig av kontrastmedel, vilket kallas för kontraströntgen. Det går ut på att man i exempelvis tarmarna eller blodkärlen sprutar in barium respektive jod. Dessa ämnen har en densitet som skiljer sig från kroppens vilket gör att det blir lättare att då se tarmarna eller blodkärlen. När används röntgen? Du kan lyssna till musik via högtalare och det går ofta bra att ta med egen musik.

När små barn ska behandlas kan de även lyssna på sagor eller se på film under tiden. Kan avbryta när som helst Om så behövs kan behandlingen avbrytas när som helst. Oftast behövs det inte, men om du får hosta, mår illa eller får andra besvär, kan man avbryta behandlingen och reda upp problemet. Behandlingen delas upp För att minska risken för biverkningar delas behandlingen upp på ett antal tillfällen tills man kommit upp i den planerade stråldosen, så kallad fraktionering.

Oftast ges behandlingen en gång per dag, fem dagar i veckan under några veckors tid. Många patienter arbetar under behandlingsperioden, om än inte heltid. Om du inte bor i närheten av onkologkliniken där strålbehandlingen sker kan du bo på ett patienthotell under behandlingsperioden. Hyperfraktionering - två gånger per dag Ibland kan så kallad hyperfraktionering förekomma.

Det innebär att man behandlas två gånger per dag med åtminstone sex timmars mellanrum i stället för en gång per dag. I dessa fall blir det förstås besvärligare att arbeta under den period som behandlingen pågår. Ibland kombineras strålbehandling med någon form av medicinsk behandling. Den typen av kombinationsbehandling kan kräva flera sjukhusbesök per dag.

Längre än planerat Utrustningen som används under behandlingen måste emellanåt genomgå en översyn. Ibland är det svårt att förutse sådana händelser och det kan medföra att strålbehandlingsperioden blir längre än planerat. Det kan vara bra att tänka på om du exempelvis planerar att resa bort när behandlingen är klar. Brakyterapi Strålbehandling kan även ges med strålkällan placerad inne i kroppen, invid eller i själva tumören.

Metoden kallas brakyterapi efter grekiskans "brachy" som betyder kort. Det som är "kort" i detta fall är avståndet mellan tumören som ska behandlas och själva strålkällan. Sker i bedövning Vid brakyterapi placeras vanligen olika typer av applikatorer i behandlingsområdet. Detta sker i bedövning och efter inläggningen kontrolleras läget av applikatorerna så att placeringen är korrekt.

Applikatorerna förbinds med en strålkälla vid själva behandlingen. Hög stråldos i tumören En fördel med den här metoden är att stråldosen blir hög i tumören och låg i omgivande vävnad. Därmed minskar risken för biverkningar. Brakyterapi kan användas vid underlivstumörer hos kvinnor, vid prostatacancer hos män, i vissa fall vid huvud- och halstumörer och vid en del andra tumörer beroende på deras åtkomlighet.

Behandlingstiden varierar Behandlingstiden vid brakyterapi kan variera från några minuter till några dygn i huvudsak beroende på val av behandlingsteknik.

Vad är röntgen

Applikatorerna får då sitta kvar under hela behandlingen och patienten kan gå upp och röra på sig mellan behandlingspulserna. Små radioaktiva "frön" Ytterligare en variant, slutligen, kan användas vid små och mindre aggressiva prostatacancrar. Dessa frön, som införs med ihåliga nålar och under ultraljudsledning, får sedan ligga kvar för gott. Palliativ behandling När cancersjukdomen inte går att bota återstår ändå flera alternativ för att behålla en så hög livskvalitet som möjligt och hålla sjukdomen under kontroll.

Palliativ, lindrande, strålbehandling kan effektivt minska symtomen vid många olika cancertyper. Används ofta mot skelettmetastaser Palliativ behandling används ofta mot skelettmetastaser dottertumörer i skelettet. Dessa kan vara mycket smärtsamma. Strålbehandling kan göra att patienten blir smärtfri utan biverkningar, och kan vara det i månader eller ibland flera år efter behandlingen.

För många patienter kan enstaka behandlingar vara tillräckligt för att uppnå den önskade effekten. Skiljer sig från botande behandling Förfaringssättet vid palliativ strålbehandling skiljer sig i viss mån från den kurativa, botande strålbehandlingen. Vid palliativ behandling räcker det många gånger med ett eller några få behandlingstillfällen, medan man vid kurativ behandling ofta behandlas fem dagar i veckan under flera veckors tid.

Mindre omfattande förberedelser Förberedelserna vid palliativ behandling är vanligen mindre omfattande. Antingen gör man en datortomografi, eller så går man direkt till simulatorn. Där fastställs inom vilket område bestrålningen ska ske och fälten markeras på huden. En till två dagar senare startar behandlingen.

Beroende på var tumören sitter kan strålningen ges från ett eller flera håll. I övrigt gäller det som står under avsnittet "Så går behandlingen till" tidigare i texten även vid palliativ strålbehandling. Även om man får strålbehandling mot smärtan bör man få adekvat smärtlindring med läkemedel eller andra metoder tills den smärtstillande effekten av strålbehandlingen uppnås.

Strålbehandling biverkningar Eftersom strålningen i viss mån även påverkar frisk vävnad finns risk för biverkningar. Människor tål olika mycket strålning, därför blir också biverkningarna olika starka. I dag finns tyvärr inga metoder att i förväg avgöra en persons strålkänslighet.

Vad är en ct röntgen

Det är inte säkert att man kommer att få några biverkningar över huvud taget. Biverkningarna delas in i tidiga och sena. De flesta tidiga biverkningarna kommer efter två till tre veckors behandling, men kan i vissa fall starta tidigare. De går inte över genast, utan kulmen är många gånger en kort tid efter strålbehandlingens avslutande.

Hudreaktioner Hudreaktioner kan uppstå som en följd av strålningen, precis som efter en kraftig solbränna. Den vanligaste effekten är att huden rodnar. Även besvärande klåda kan uppkomma. Salvor och krämer kan lindra Tvätta behandlingsområdet genom att badda huden med ljummet vatten och klapptorka.

Gnid inte och använd inte starkt parfymerad tvål eller deodorant. Vissa salvor och krämer kan lindra besvären. Fråga din sjuksköterska eller läkare vad som är lämpligt att använda. Undvik att sola det behandlade området Det kan underlätta att bära löst sittande kläder över behandlingsområdet. Naturmaterial är att föredra då dessa andas bäst så att man undviker att huden blir fuktig, vilket förvärrar besvären.

Undvik att sola det behandlade området. Rakning av det behandlade området bör också undvikas, eftersom detta irriterar huden i onödan. Hårväxten inom behandlingsområdet upphör dessutom efter en tid. Illamående och aptitlöshet Illamående och aptitlöshet kan vara ett problem beroende på vilken del av kroppen som behandlas. Vid behandling av tumörer i buk- och bäckenregionen kan man bli illamående eller få andra magbesvär som till exempel diarré eller uppkördhet.

Effektiva mediciner Risken för detta ökar om det bestrålade kroppsområdet är stort. I dag finns det emellertid effektiva mediciner mot illamående orsakat av strålbehandling. Munhålebesvär Strålning mot mun, svalg och matstrupe kan irritera slemhinnorna vilket kan orsaka smärtor och svårigheter att svälja. Det finns olika läkemedel som lindrar smärtan vilket underlättar rengöring av tänderna och gör det lättare att svälja.

Munhålebesvär kan uppkomma vid behandlingen mot huvud-hals-området och det är viktigt att du är noga med din munhygien. Slemhinnor som är irriterade av strålbehandlingen angrips lättare av svamp. Dessutom kan spottkörtelfunktionen påverkas vid strålbehandling med minskad salivproduktion till följd, vilket minskar skyddet mot infektioner. God munhygien minskar både besvären och risken att tänderna tar skada.

Muntorrhet kan lindras med exempelvis saliversättningsspray eller sugtabletter som finns på apoteket. Tandhygienist kan vara till god hjälp Det kan bli aktuellt att besöka en tandläkare för kontroll och eventuell sanering av munnen. Under behandlingens gång kan en tandhygienist vara till god hjälp. Tala med din onkolog om detta.

Smaken förändras Strålning mot huvud och hals kan även orsaka att smaken förändras och i vissa fall mer eller mindre försvinner, då smaklökarna påverkas av strålningen. Det kan göra att det blir svårare att äta, speciellt om du redan har dålig aptit till exempel på grund av illamående. Smaken brukar dock komma tillbaka efter behandlingens slut även om det kan ta lång tid.

Om slemhinnan i halsen reagerar på strålningen så är första tecknet att det känns som om det sitter en klump i halsen. Om strålningen fortsätter att påverka slemhinnan kan irritationen förvärras och ge smärtor och i vissa fall även svårigheter att svälja. Håravfall Strålningen kan påverka hårtillväxten. Får man exempelvis strålbehandling mot en tumör i huvudet kan håret sluta växa och falla av inom just det område där strålningen träffar.

Om strålningen endast berör en del av huvudet påverkas alltså inte hårtillväxten utanför det området. Om ditt hår faller av har du rätt till peruk.

Skillnad mellan datortomografi och skiktröntgen

Oftast, men inte alltid, är håravfallet endast tillfälligt och håret kommer tillbaka efter avslutad behandling. Trötthet Under behandlingen kan du känna dig tröttare än vanligt och du bör lyssna till kroppens signaler. Unna dig en tupplur om du känner dig trött. Många upplever att det är bättre med flera, kortare vilopauser än få, långa. Röntgenstrålning är en typ av elektromagnetisk strålning, som karaktäriseras av kort våglängd och höga fotonenergier.

Förutom vid medicinsk avbildning används röntgenstrålning inom vetenskaper som molekylärbiologi och materialvetenskap för atomär analys men också inom industri för avbildning, testning och kontroll. De senaste decenniernas ökade röntgenanvändning har drivits på genom nya, högintensiva röntgenkällor som synkrotronljuskällan. MAX-laboratoriet i Lund är sådan anläggning.

Synkrotronljuskällor är stora och dyra anläggningar och kan därför inte fungera som analysinstrument i den enskilda forskningsgruppens laboratorium. En utveckling av små och billiga röntgenkällor skulle därför kunna få en stor vetenskaplig betydelse eftersom de skulle möjliggöra en ökad användning av många moderna röntgenmetoder. Detta gäller speciellt inom biomedicinsk avbildning, där många olika metoder används för att förstå den levande organismens funktion, från molekylär nivå till hela människan.