Varm men inte feber

Dessutom saknas evidens för om åtgärder som febersänkande läkemedel och fysisk nedkylning är bra eller dåligt. Så kan du förebygga frossa Frossa är det fysiologiska akutsvaret när temperaturskillnaden mellan kroppens kärntemperatur och hudens yta blir för stor. Frossa är mycket ansträngande för kroppen eftersom metabolismen ökar upp till procent, vilket leder till höjd syrekonsumtion och ökad påfrestning för hjärtat och cirkulationen.

Frossa är dessutom obehagligt och smärtsamt. Omvårdnad i feberns tre faser Köldfas Kroppstemperaturen höjs, ökad puls och metabolism, kall och blek hud, höjt blodtryck, frossa. Viktigast är att hjälpa patienten att höja kroppstemperaturen genom att se till att hen inte fryser. Platåfas Temperaturen ligger kvar på en förhöjd nivå. Se till att det inte är för svalt i rummet, det kan orsaka kraftig avkylning av huden och framkalla frossa.

Kompensera för ökad metabolism och vätskebrist. Avtagandefas Värmeavgivande mekanismer stimuleras, ökad svettning och avdunstning gör att temperaturen sjunker. Ta bort extra filtar om patienten är varm. Tillgodose behovet av vätska och salt. Tvätta eventuellt patienten med varmt eller ljummet vatten. Torra, rena lakan kan vara skönt. Det är frågor som får stora forskningsanslag, säger Jorge Ruas , docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.

Samtidigt skulle ett sådant läkemedel troligen ha som biverkning att man blev väldigt varm och svettig. Men en variant skulle kunna vara att läkemedlet bidrar till en viktnedgång till en nivå där man inte längre riskerar skador på knän eller andra leder vid fysisk aktivitet, säger Jorge Ruas. En normal kroppstemperatur ligger inom ett spann från 36,0 till 37,8 grader.

När kroppstemperaturen är varmare än 38 grader anses vi ha feber. Det är en grundläggande mekanism i vårt immunförsvar, men det är fortfarande oklart om det är bra eller dåligt för kroppen att ha feber. Kanske både och. Feber hjälper immunsystemet När vi angrips av ett virus eller en bakterie aktiveras en intensiv händelsekedja för att få rätt typ av immunceller på plats i stor skala.

Ett av dessa ämnen uppfattas av hypotalamus som att kroppen är för kall, varpå order om temperaturhöjning ges — men kroppen blir då varmare än vad dess celler trivs med. Samtidigt sker en kärlvidgning som gör det möjligt för immuncellerna att komma långt in i vävnader för att bekämpa inkräktare som kan gömma sig där. Om man sänker sin feber med läkemedel får immunförsvarets celler svårare att komma åt.

Vid lägre feber kan man låta bli läkemedel, men vid lite högre feber är det viktigt att sänka kroppstemperaturen och vid mycket hög feber, som över 40 grader, då är det direkt livsviktigt. En bakterie vi emellanåt tvingas slåss emot är Neisseria meningitidis, som normalt för en harmlös tillvaro i näsa och svalg hos cirka var tionde person.

Bakterierna, som också kallas meningokocker, kan spridas via till exempel nysningar för att bosätta sig i nya svalg och leva harmlösa liv även där. Men dessa bakterier kan också plötsligt bli extremt farliga. För att överleva krävs intravenös antibiotikabehandling inom några timmar, men även trots insatt behandling kan sjukdomen ha dödlig utgång.

Under rapporterades 49 fall av så kallad invasiv meningokockinfektion i Sverige, vilket ledde till att tio personer dog. Plötsligt bli dödliga Edmund Loh , forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet, har forskat på vad som får dessa normalt ofarliga bakterier att plötsligt bli dödliga. Det som verkar hända, enligt forskarnas hypotes, är att personen som bär på meningokockerna får feber av någon annan anledning.

Bakterierna känner av kroppens temperaturhöjning och skapar då en skyddande kapsel runt sig själva, vilket gör dem oangripliga för immunförsvaret. Denna kapsel ska normalt avvecklas när immunförsvaret trappar ned, eftersom den är energikrävande. Men några bakterier kan mutera i detta upprustade tillstånd, så att de konstant har en mycket tjock skyddande kapsel, som immunförsvaret inte rår på.

Sedan kan de nå hjärnhinnan i sitt muterade, livsfarliga tillstånd. Han och hans kollegor har kartlagt arvsmassan hos meningokocker och upptäckt de RNA-molekyler som har att göra med temperaturavläsningen — alltså det RNA som reagerar vid feber och som får bakterien att bygga sin kapsel. Tanken är att ett läkemedel skulle kunna slå ut bakteriernas förmåga att bygga sin skyddande sköld, vilket skulle göra dem tillgängliga för immunförsvaret igen.

De bildar också en skyddande kapsel vid feber och nu vill vi försöka hitta det RNA som reglerar termometern i dem, säger Edmund Loh. Besök svala offentliga byggnader, var i hemmets svalaste rum, använd fläktar, var i skuggan, duscha svalt och undvik fysisk krävande aktiviteter när det är som varmast. Läs instruktioner om hur läkemedel bör förvaras. Om de är värmekänsliga, hitta sval förvaring, använd eventuellt kylskåpet.

35 grader kroppstemperatur vuxen

Tänk på vätskebalansen. För att kunna fastställa varför du har feber krävs ibland en undersökning med provtagning, odling eller röntgen. Vid såväl långvarig som plötslig feber kan du ibland behöva behandling — det beror helt på bakomliggande orsak. Vid bakterieinfektioner kan det finnas anledning att behandla med antibiotika. Vad kan jag göra själv? Försök att vila och ta det lugnt när du har feber så att kroppen får möjlighet att återhämta sig.

Undvik idrott och motion — fysisk ansträngning försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa infektionen och ökar risken för komplikationer, exempelvis hjärtmuskelinflammation och ledbesvär. Vid behov kan du använda receptfria, febernedsättande läkemedel på apotek.

Låg kroppstemperatur vid infektion

De förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären. Barn under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation. Det beror på att det finns risk för Reyes syndrom, ett ovanligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever. Viktigt att tänka på om du har feber: drick ordentlig — du behöver ersätta den vätska du förlorar vila — låt kroppen återhämta sig innan du går till skolan eller arbetet igen avstå från motion — fysisk ansträngning vid feber kan vara direkt skadligt.

Du kan känna dig febrig eller ha en feberkänsla utan att faktiskt ha feber. Om du är osäker bör du ta tempen så att du säkert vet om du har en hög kroppstemperatur — det är inte möjligt att mäta feber på ett korrekt sätt utan termometer. Så här tar du tempen: För att avgöra om du har normal kroppstemperatur eller feber använder du en termometer som finns att köpa på apotek.