Hur blir man av med toxiner

Också färska bönor skall alltid tillredas innan de används till exempel genom kokning eller ångförvällning. De skaldiga ämnena i bönorna sönderfaller efter kokning i tio minuter. Koktiden beror bland annat på bönornas tjocklek. Okokta bönor eller bönor som kokats för kort tid kan orsaka matförgiftning. Hur borde färsk spenat behandlas innan man äter den och varför?

Spenat Spinacia oleracea innehåller rikliga mängder nitrat som i kroppen omvandlas till nitrit. Därför rekommenderas att spenat inte äts färsk eller ges till små barn. På nitrathalten i spenaten inverkar bland annat gödslingen, mängden solljus och processningen. Nitrathalten i spenatblad kan sänkas genom förvällning. Vattnet som använts vid förvällning skall alltid hällas bort.

Eftersom nitratet är en vattenlöslig förening, får man inte bort det ur bladen genom förvällning i smör eller olja. Bladspenaten påminner om sallat och är betydligt mildare än den allmänt sålda nyzeeländska spenaten som har tjocka blad. Fastän spenat vanligen tillagas genom kokning, kan bladspenaten användas också som rå bland annat i sallader. Spenat innehåller också toxisk oxalsyra som binder kalcium och försvårar upptagningen av järn.

Också av denna orsak rekommenderas att spenat inte konsumeras i stora mängder per gång. Hur skall kassava behandlas för att man tryggt skall kunna äta den? Kassava kallas också maniok och tapioca skalas och den träiga kärnan urgröps, varefter växten omsorgsfullt tillreds genom kokning eller stekning. Kokvattnet skall hällas bort, det får inte användas för matlagning.

Också djupfryst kassava skall behandlas på samma sätt. Man skall inte alls äta rå kassava, eftersom den av naturen innehåller cyanogena glykosider, från vilka cyanid frigörs i kroppen. I tillredd kassava är cyanidhalten mycket låg och oskadlig för människan. Efter att man ätit pinjenötter kan man få en besk och metallisk smak i munnen som täcker all annan smak och kan vara rentav i flera veckor.

Är det farligt? Symptomen är mycket obehagliga, men ofarliga med tanke på hälsan. Enligt en tysk utredning kan orsaken vara triglycerider som av naturen förkommer i pinjenötter och som bildas av glycerol och omättade fettsyror med lång kedja. Symptomen kan också bero på att kåda eller frön från någon annan växt hamnat bland pinjenötterna. Alla pinjenötter orsakar inte symptom, utan nötterna som orsakar den tråkiga eftersmaken har så gott som undantagslöst härstammat från Kina.

Tyska forskare tror att det kanske rör sig om en viss pinjesort, men saken har inte undersökts desto grundligare. Det är lagligt att saluhålla pinjenötter i Finland. Symtom och komplikationer Symtombild och inkubationstid beror på typen av smitta.

I allmänhet har toxinförgiftningar en kort inkubationstid några enstaka timmar till ett dygn , medan den vid infektionerna brukar vara något längre och för vissa smittämnen upp till veckor. Symtomen inkluderar oftast diarréer, kräkningar, magsmärtor och ibland feber. Diagnostik och behandling Diagnostiken bygger på analyser av avföringsprover. I vissa fall finner man orsakande mikroorganism i kvarvarande matvaror.

För de flesta toxinförgiftningar finns ingen specifik behandling. Vid infektion av en tarmsmitta kan läkemedelsbehandling bli aktuell. Förebyggande åtgärder Goda kunskaper i livsmedelshygien bör krävas av dem som lagar mat åt andra. Det är viktigt att känna till vad som är risklivsmedel och att förstå vikten av nedkylning och varmhållning.

Livsmedelsarbetare som hanterar oförpackade livsmedel skall inte arbeta om de är magsjuka. Mer information hos Livsmedelsverket livsmedelsverket. Vid utredning av utbrott har man funnit att orsaken ofta varit kunskapsbrist, slarv eller andra brister i livsmedelshygienen. Det har handlat om felaktig nedkylning, dålig kylförvaring, otillräcklig upphettning men också om att en smittbärare förorenat något livsmedel.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott Misstänkta matförgiftningar ska alltid snabbt anmälas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Det är viktigt att tidigt utreda matförgiftningar för att hinna ta prov på kvarvarande livsmedel. De livsmedel som man oftast sett ligga bakom denna typ av matförgiftning har varit bakverk, såser, smörgåsar med pålägg, skivat kött och ägg. Livsmedlen har oftast förorenats via kökspersonalens händer.

Tiden fram till insjuknande är mycket kort, 1 till 7 timmar. Symtom och komplikationer Man insjuknar akut med illamående, magkramper och kräkningar, ofta följt av diarréer. Ibland kan sjukhusvård krävas på grund av de akuta symtomens häftighet. Besvären klingar i regel av inom ett till två dygn. Då bakterien under tillagningens gång i regel avdödats, är det ofta endast toxinet som man finner.

Om det inte finns några matrester kvar att analysera blir epidemi- och symtombilden vägledande. Någon antibiotikabehandling är inte aktuell, utan eventuell behandling riktas mot patientens symtom. I första hand kompenseras för förlorad vätska.

Förebyggande åtgärder Något vaccin finns ej. Det är viktigt med god allmän hygien. Kockar med infekterade sår på hud eller i ansiktet bör avstängas från sitt arbete.