Smärta frågor

TENS Transkutan Elektrisk NervStimulering är ett enkelt biverkningsfritt alternativ som patienten kan använda både i eller utanför hemmet. Patienten motiveras till egenvård. Indikationer Muskuloskeletal smärta, till exempel lumbago, artros, myalgi Neurogen smärta, till exempel perifer nervskada, bältros, ischias Ischemisk smärta, till exempel angina pectoris, dysmenorrée, bensår Kontraindikationer Tidig graviditet Elektrodplacering över carotis Elektrodplacering och stimuleringssätt provas ut av sjuksköterska eller fysioterapeutmed kunskaper om TENS.

Behörig personal kan efter instruktion till patienten förskriva TENS-apparat som hjälpmedel. Patienten får själv betala förbrukningsartiklar. Hjälpmedel Hjälpmedel kan både förebygga och minska smärta. En kontakt med arbetsterapeut som även gör hembesök kan bli nödvändig. Omvårdnad Läkemedelsbiverkningar Långvarig användning av läkemedel kan ha negativa följder. Sjuksköterskan ska vara lyhörd och identifiera eventuella problem, informera om möjliga behandlingsåtgärder och hänvisa till patientansvarig läkare.

Om huvudvärk behandlats dagligen med farmaka under en längre tid kan själva läkemedelsbehandlingen resultera i "läkemedelshuvudvärk". Den kan försvinna inom en månad efter utsättande av läkemedel. Otillräcklig smärtlindring Otillräcklig smärtbehandling kan ha många orsaker, både hos personal, patient eller i det organisatoriska.

Patienter kan remitteras dit av patientansvarig läkare. Patientinformation Det är väsentligt för patienten att få en diagnos och kunskap om sin smärta. En välinformerad patient blir mera aktiv i sin behandling. Stor vikt ska därför läggas på information. Undervisning om smärtans ursprung och dess behandling ska ges upprepade gånger.

Vas skala smärta

Patienten får därmed ökade möjligheter att ta till sig budskapet. Information om behandlingsmöjligheter, deras effekter, biverkningar och begränsningar hjälper alla inblandade att ha realistiska förväntningar. Om så är fallet är det viktigt att vara tydlig med behandlingsindikationen och följa upp effekten regelbundet. Om det finns en bakomliggande psykiatrisk diagnos bör den ställas.

Svar: Vid tillägg av duloxetin till SSRI ökar risken för serotonergt syndrom och patienterna bör göras uppmärksamma på detta. Monoterapi med duloxetin är att föredra.

Akut smärta

Eftersom duloxetin hämmar CYP2D6 kan det medföra ökade halter av bland annat amitriptylin eller fluoxetin. Risken för farmakokinetiska interaktioner är lägre för citalopram och sertralin. Det är i praktiken viktigt att följa biverkningar extra noga vid denna typ av kombinationer. Fråga: Om jag hittar en patient med gul flagga, hur gör jag för att minska risken för kroniska besvär?

Svar: Det finns ingen entydig evidens för vilka åtgärder som eventuellt kan förhindra utveckling av långvarig smärta. Att ge en för patienten förståelig förklaringsmodell är viktigt. Rädsla och oro hos patienten kan försämra läget, exempelvis tankar om att smärtan i sig kommer öka risken att den blir kronisk och därför måste behandlas bort helt, vilket vi sällan kan åstadkomma.

Det är också viktigt att undvika utredningar som inte är medicinskt motiverade. Uppmuntra patienten att bibehålla eller återuppta de vardagsaktiviteter som är viktiga för patienten, och tillsammans formulera mål för olika behandlingar där fokus inte främst ligger på smärtfrihet utan på ökad funktion. Fråga: Hur högt är rimligt att gå med amitriptylin? Svar: I praktiken avgörs det av biverkningarna.

Det finns en liten andel patienter som är ultrasnabba metaboliserare — om patienten inte upplever några biverkningar alls muntorrhet, trötthet vid mg kan man överväga en koncentrationsbestämning. Vid låga koncentrationer kan man öka med terapeutisk plasmakoncentration som mål. Vid höga koncentrationer ökar risken för ventrikelarytmier. Fråga: Vilka läkemedel är det bra att kombinera duloxetin med om duloxetin 60 mg inte hjälper förutom paracetamol och NSAID?

Svar: Även här behöver man vara noga med vad det är man behandlar. Den bio-psyko-sociala modellen I varje smärtsituation är psykosociala och kontextuella aspekter viktiga att ta med i beräkningen. Sambanden anses vara dubbelriktad och komplexa, d v s långvarig smärta kan potentiellt leda till psykologisk belastning samtidigt som psykologisk skörhet ibland kan vara en riskfaktor för utveckling av långvarig smärta.

Patienten kan hamna i en ond spiral med gradvis minskande aktivitet och funktion och vikten av smärtrehabiliterande åtgärder ska ses i det ljuset. Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.

Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet.