Vad kan dåliga njurvärden bero på

Rubbningar i hjärtrytmen En annan konsekvens av njursvikt är att halten av mineralet kalium kan bli för hög i blodet. Kaliumnivån hålls normalt inom ett snävt intervall av njurarna, eftersom detta är nödvändigt för en normal hjärtfunktion. Om du har för lite eller för mycket kalium, kan hjärtrytmen bli allvarligt rubbad. Urkalkning av skelettet När njurfunktionen sviktar sjunker kalciumnivån i blodet.

D-vitamin, som ska se till att kroppen tar upp kalcium ur maten vi äter, behöver aktiveras i njuren för att fungera, och vid njursvikt sker inte den här aktiveringen. Även detta leder till att kalciumnivån sjunker. Eftersom kalcium är nödvändigt för både muskelfunktion, nervfunktion och andra processer i kroppen, triggar den låga nivån en reaktion med syfte att höja kalciumhalten i blodet.

Vad är dåligt njurvärde?

Följden blir att skelettet urlakas för att få ut kalcium i blodbanan. Blodbrist anemi Njurarna bildar hormonet erytropoietin, som behövs för att nya röda blodkroppar ska produceras, och vid njursvikt blir även erytropoietinfrisättningen påverkad. Det dröjer lite innan effekten av de sjunkande nivåerna av erytropoietin märks.

Det är först när reserven av röda blodkroppar har tagit slut, och de röda blodkropparna som dör inte ersätts av nya, som blodbristen blir kännbar. En röd blodkropp har en livslängd på ungefär dagar. Högt blodtryck När njurarna inte kan göra sig av med salter och vatten som de ska blir blodvolymen större. Det medför att även blodtrycket stiger. Dessutom kan njursjukdom och njurskada leda till att njurarnas blodförsörjning försämras.

Särskilda receptorer i njurarna uppfattar det försämrade blodflödet och reagerar då med att frisätta ett hormon, renin, som höjer blodtrycket och ökar blodvolymen. Orsaker till akut njursvikt Akut njursvikt kallas numera för akut njurskada AKI, acute kidney injury. Njurskador kan bland annat orsakas av vissa infektioner, förgiftningar, läkemedelsreaktioner eller av att något blockerar utflödet av urin.

Man kan till exempel använda radiofrekvensbehandling där tumören hettas upp så att cancerceller förstörs eller kryobehandling tumören fryses så att cancerceller förstörs. Inför sådana behandlingar tas en biopsi , ett vävnadsprov. De här behandlingarna används till exempel om ditt allmänna hälsotillstånd är så dåligt att operation inte går att göra.

Immunterapi De som har en klarcellig njurcancer och bedöms ha ökad risk för återfall kan erbjudas ett års behandling med immunterapi , om allmäntillståndet tillåter det.

Livslängd njursvikt

Då aktiveras det egna immunförsvaret för att ta död på eventuella cancerceller som kan finnas kvar. Behandlingen ges som komplement efter operationen, så kallad adjuvant behandling, för att minska risken för återfall. Behandling vid spridd njurcancer Kirurgi Om njurcancern har spridit sig och gett metastaser händer det ibland att njuren där cancertumören sitter opereras bort.

Om det bara finns enstaka metastaser till exempel i lunga, lymfkörtel, bukspottskörtel eller hjärna kan de också i en del fall opereras bort. Medicinsk behandling Medicinsk behandling vid spridd cancer används ofta för att bromsa cancertillväxten och förlänga överlevnaden. Det finns nationella och internationella rekommendationer om vilka läkemedel som ska ges i olika situationer.

Olika typer av läkemedel används beroende på vilken typ av njurcancer det är och på vilka behandlingar som getts tidigare. Även det allmänna hälsotillståndet spelar in. Målinriktade läkemedel Sedan används läkemedel som blockerar olika signalsystem i celler, så kallad målinriktad behandling. Läkemedlen har ofta en bromsande effekt på njurcancer och hämmar tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning.

Det finns flera olika sådana läkemedel som används i Sverige. Läkemedlen tas oftast som tabletter. Biverkningar av behandlingarna som ofta förekommer kan vara förhöjt blodtryck, hudpåverkan, diarréer och trötthet. Läs mer om målinriktade läkemedel Immunterapi — checkpointhämmare I kroppen finns det normalt så kallade kontrollpunkter, checkpoints, som bromsar immunförsvaret från att bli för aktivt.

Sedan några år finns det antikroppar som släpper på den bromsen, så kallade checkpointhämmare. När man får checkpointhämmare aktiveras en sorts vita blodkroppar, T-lymfocyter, som kan ta död på cancercellerna. Antikropparna får man på sjukhus med dropp. Biverkningar av behandlingen beror på den ökade aktiviteten i immunförsvaret.

Aktiviteten kan leda till inflammationer i kroppens organ. Det kan ge symtom som till exempel andnöd, diarréer, utslag och klåda i huden och trötthet. De kan bli allvarliga och det är därför viktigt att de som behandlas med checkpointhämmare måste vara väl informerade om biverkningarna och när de ska ta kontakt med sjukvården.

Läs mer om immunterapi Alla läkemedel som nämnts kan leda till en hel del biverkningar och hur effektiv behandlingen är varierar mellan olika personer. Den som är sjuk behöver följas upp på behandlande klinik så att livskvaliteten och resultaten av behandlingen blir så bra som möjligt. En regelbunden kontakt med både kontaktsjuksköterska och läkare är av stor vikt.

Det pågår en intensiv forskning för att utveckla behandlingen vid njurcancer. Cytostatika Läs mer om cytostatika Strålbehandling Strålbehandling brukar ha god effekt för att lindra symtom, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet. Strålbehandling ges som regel en gång per dag under en till fem dagar. Själva behandlingen tar bara några minuter varje gång.

Strålbehandling kan också ges för att hämma tillväxten av metastaser som ger symtom i andra delar av kroppen. Stereotaktisk strålbehandling kan vara ett alternativ till operation när det bara finns enstaka metastaser i till exempel hjärnan eller lungorna. Den innebär att strålningen riktas in mycket noggrant för att stråla själva tumören från många olika håll med hög dos och samtidigt skona vävnaden runt omkring.

Läs mer om strålbehandling Palliativ vård När cancer växer så att den inte kan opereras bort eller återkommer efter en tidigare operation kan den inte botas. Förutom läkemedel och strålbehandling finns flera saker som kan göras för att lindra de symtom som beror på att sjukdomen fortskrider. Behandlingar som sätts in då brukar kallas palliativ vård.

Den palliativa vården innebär att aktivt ta hänsyn till helheten, inte bara genomföra enstaka insatser. Läkaren bör, tillsammans med övrig personal, gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med den som är sjuk komma fram till deras för- och nackdelar. I dag finns goda möjligheter till bra smärtlindring , en viktig fråga för de som har ont.

Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera. Vårdpersonalens uppgift är att se till hela livssituationen hos den som är sjuk och att tillgodose olika behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även de närstående behöver stöd i sin situation. Tumörstadier vid njurcancer För att kunna välja rätt behandling är det viktigt att veta hur utbredd cancern är.

Sjukdomen delas sedan in i olika stadier. Man brukar dela in njurcancer i fyra stadier: Stadium 1 — cancern är högst sju centimeter stor och inte spridd utanför njuren. Stadium 2 — cancern är större än sju centimeter men inte spridd utanför njuren. Det kan finnas spridning till lymfkörtlar i närheten men det finns inga metastaser, dottertumörer, i andra organ.

Stadium 4 — cancern har antingen vuxit utanför fettväven som omger njuren med eller utan spridning till andra omgivande organ eller bildat metastaser i andra delar av kroppen. Läs andras berättelser om hur livet med eller kring cancer kan vara. Personliga berättelser Forskning njurcancer Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. Här kan du se pågående forskningsprojekt med koppling till njurcancer.

Andra funktioner njurarna har är att reglera salt- och vattenbalans, reglera blodtrycket, bilda hormoner, stimulera bildning av röda blodkroppar och reglera syra- basbalansen i blodet. Det finns flera vanliga sjukdomar och tillstånd som kan påverka njurarnas funktion såsom högt blodtryck, njursten och diabetes. Anatomisk uppbyggnad av njuren Njurens anatomi är komplex och består av flera olika delar.

Njurens huvuddelar inkluderar njurbarken, njurmärgen och njurbäckenet. Njurbarken är den yttersta delen av njuren och innehåller miljontals små filterenheter som kallas nefron. Njurmärgen är den inre delen av njuren och består av njurpyramider som innehåller tubuli och samlingsrör. Njurbäckenet är en samlingstrakt som samlar upp urinen från njurarna och leder den vidare till urinblåsan.

Njurens huvudfunktioner Njurens huvudfunktioner inkluderar filtrering av blodet, reglering av vätske- och saltbalansen och bildning av urin. Njurarna filtrerar bort avfallsprodukter och överskott av vätska från blodet. Det som återstår i blodet är viktiga näringsämnen och salter som kroppen behöver för att fungera normalt.