Är astma genetiskt

Symtomen varierar och kan börja plötsligt. Astma åtföljs ofta av någon grad av långvarig kronisk snuva och ibland också polyper godartade slemhinnetumörer i näsans bihålor. Eftersom förträngningen av luftrören varierar, förekommer symtomen vid mild och begynnande astma periodvis. Lungfunktionen är normal en stor del av tiden. Under tider med symtom hörs vinande ljud från lungorna vid utandning och ibland också vid inandning, särskilt hos barn.

Också slemrossel kan förekomma vid astma. Vid svår astma kan symtomen och förträngningen av luftrören vara bestående och delvis irreversibla. Om astmainflammationen är kraftig och långvarig kan den ge upphov till strukturella förändringar och skador i slemhinnan och den underliggande vävnaden. Utredning och behandling av svår astma sker inom den specialiserade sjukvården. Det finns ingen separat "ansträngningsastma"; om astmasymtomen endast förekommer vid ansträngning, tyder det på att astmabehandlingen inte är i balans.

Astma hos barn under 12 år Hos barn ökar risken att utveckla astma om endera föräldern har astma, om barnet har atopiskt eksem eller har blivit sensibiliserat för allergiframkallande partiklar som kommer med luften in i luftvägarna, det vill säga aeroallergener.

Lindra astma utan medicin

Särskilt hos små barn är ofta förekommande vinande andning ett tecken på begynnande astma och är ofta förknippat med en atopisk egenskap. Andra symtom kan vara försvårad utandning och hosta. Hos barn åtföljs astma ofta också av allergisk snuva. Det som vanligen i huvudsak utlöser symtomen är luftvägsinfektioner orsakade av virus.

Hos äldre barn kan exponering för allergener till exempel björkpollen eller djur förvärra astman eller orsaka försämringsperiod. Orsaken kan också vara kall luft eller dålig luftkvalitet. Hos barn kommer astma också fram vid ansträngning: ett litet barn hostar under vilda lekar eller till och med när det gråter eller skrattar. Diagnos och undersökningar Barn under 12 år Hos alla barn baseras diagnosen på symtom och om möjligt på lungfunktionstester.

Från tre års ålder kan man försöka mäta luftrörens funktion med oscillometri, oftast i samband med att barnet anstränger sig genom att springa. Oscillometri mäter luftvägarnas motstånd och elasticitet, och undersökningen kan användas för att bedöma förträngningen i luftrören. Metoden har många felkällor och kräver god sakkunskap och erfarenhet av att göra mätningen.

Spirometri lungutandningsvolymtest kan försöka göras på barn över fem år, men testet är vanligtvis inte tillförlitligt förrän i skolåldern. PEF-uppföljning, som mäter det maximala andningsflödet, är inte lika tillförlitlig hos barn som hos vuxna, så rekommendationen är att den används för diagnostik först från 12 års ålder. Ungdomar över 12 år och vuxna Basundersökningar är två veckors PEF-uppföljning i hemmet och spirometri.

Vid PEF-uppföljning görs blåsningar i en PEF-mätare morgon och kväll både före och efter luftrörsvidgande läkemedel och resultaten antecknas. Spirometri görs i ett laboratorium. Om diagnosen inte kan ställas med dessa undersökningar kan ett belastnings- eller exponeringsprov göras vid behov. I vissa fall kan man sätta in behandling på prov, vilket kan ge klarhet i om det är fråga om astma.

Att skilja astma från andra sjukdomar I undersökningsskedet fastställs att det inte är någon annan sjukdom som ligger bakom symtomen. En lungröntgen toraxbild tas inte för att ställa diagnosen astma, men den är önskvärd för att utesluta andra orsaker, eftersom något annat än astma kan ligga bakom långvarig hosta. Vid behov kan också andra bildundersökningar utföras.

Att bestämma undertypen av astma När astma har diagnostiserats behövs basutredningar av allergier, mätning blodets eosinofiler och i vissa fall mätning av inflammationen i luftvägarna för att fastställa vilken undertyp av astma det är fråga om. Läkemedelsbehandling väljs enligt undertyp. Allmänna principer för behandling av astma Målet för behandlingen av astma är att du är symtomfri, att lungorna funktionerar normalt och att du undviker försämringsperioder.

Astma behandlas enligt symtomen: läkemedelsbehandlingen ökas eller minskas enligt läkarens anvisningar behandlingsplan. Alla astmapatienter bör ha ett snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel till sitt förfogande. Läkemedlet är vanligtvis ett pulver eller en sprej som tas med inandningsluften med en så kallad inhalator. Ha det alltid med dig! Om detta inte räcker utan symtomen fortsätter ordineras ett läkemedel som behandlar den astmatiska inflammationen, eller en kombination av behandlande och luftrörsvidgande läkemedel.

Försämringsperioder Försämringsperiod avser ett tillstånd där symtomen tydligt ökar under några veckor. Dessa förekommer inte hos alla personer med astma, men hos vissa patienter inträffar de upprepade gånger. Försämringsperioder behandlas omedelbart, och om det alls är möjligt försöker man förebygga dem i förväg. Du kan själv behandla symtomen vid en försämringsperiod hemma enligt läkarens anvisningar som har antecknats i behandlingsplanen, men om symtomen är svåra eller långvariga är det bra att kontakta vården.

Behandling av astma hos barn under 12 år Målet med att behandla ett barns astma är att få symtomen under kontroll och att förhindra försämringsperioder. Sex gener som påverkar risken för astma I studien, som omfattade 26 individer varav 10 med astma och 16 kontrollpersoner, kunde forskarna ringa in sex gener som påverkar risken att utveckla astma. En av dessa gener var betydelsefull enbart hos barn.

Men att det är så pass få gener som kan förklara mekanismerna bakom är överraskande, säger professor Göran Pershagen vid Karolinska institutet i Stockholm, som har lett den svenska delen av studien. Generna som forskarna har identifierat är också intressanta ur en funktionell synvinkel. Varje gen i människans kropp har en specifik uppgift och de här generna förmedlar bland annat information om slemhinneskada till immunsystemet.

Astma hosta på natten

Slemhinneinflammation i luftvägarna är en försvarsreaktion som uppstår vid bland annat luftvägsinfektioner och inandning av irriterande ämnen. Generna påverkar och aktiverar även inflammation i luftvägarna. Studerar enskilda personers genuppsättning För att komma till botten med frågan om hur ärftligheten påverkar utvecklingen av astma har forskarna studerat alla studiedeltagarnas genom, det vill säga varje enskild persons genuppsättning.

Det rör sig om enorma mängder genetiska analyser, närmare bestämt per person. Den totala mängden genetiska analyser som genomförts i studien uppgår till svindlande 15 miljarder. Det är en fantastisk bedrift i sig, anser Göran Pershagen, men det här enorma materialet gör också att resultaten från studien är mycket säkra och att det knappast finns något utrymme för slumpen att spela in.

När resultaten låg på bordet ställde sig forskarna frågan om det är möjligt att förutsäga risken för astma hos barn genom genetiska tester. Anfallen kan pågå länge Hostan vid ett astmaanfall kan vara torr, men oftast hostas ett segt slem upp. Anfallen kan vara från några minuter upp till flera timmar, men de kan också pågå längre, status astmaticus. Personer med astma har ofta besvär nattetid eller under tidiga morgontimmar, speciellt under perioder då astman är på väg att försämras.

Typiskt för sjukdomen är också att lufthindret varierar. Ibland känner man av sjukdomen och emellanåt känner man sig helt frisk. Det är något som bör undvikas eftersom det kan leda till komplikationer i form av kroniska skador på luftrören. Optimalt är att ha en astmabehandling som gör att inflammationen dämpas eller försvinner, motståndet för luften blir så litet som möjligt och att känsligheten i luftvägarna minskar.

Astma hos barn Astma hos barn och ungdom är i allmänhet av allergisk typ och börjar oftast i barndomen. Av samtliga med allergisk astma har 30 procent symtom redan under de första två levnadsåren, 80 procent utvecklar sjukdomen före skolåldern. Hos vuxna är allergisk och icke-allergisk astma ungefär lika vanligt, men hos äldre personer är den icke-allergiska formen vanligare.

Bronkit kan ge astmaliknande symtom En allvarlig luftvägsinfektion kan ge astmaliknande symtom, och drabbar främst spädbarn, men även äldre. Det kallas bronkit och barn som vid 18 månaders ålder fortfarande har anfall drabbas oftare av astma senare under barndomen. Typiskt för bronkit är att luftvägarna har en ökad känslighet för irritation. Det innebär att många olika typer av irritation i luftvägarna kan orsaka astmabesvär.

Den framkallas oftast av en virusinfektion i luftvägarna. Även äldre barn och vuxna kan få andningsbesvär av exempelvis en luftvägsinfektion, ansträngning, inandning av kall och fuktig luft, starka dofter och stress. Läkemedel kan orsaka astmaanfall Vissa läkemedel kan orsaka astmaanfall hos vuxna. Framför allt gäller det betablockerare, men även acetylsalicylsyra som finns i en del vanliga värktabletter kan ge svåra astmaanfall hos de som är överkänsliga.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm Uppdaterat: Det här är astma Astma är en folksjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när ett födoämne framkallar en allergisk reaktion blir det kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören som också blir inflammerade och svullna.

Samtidigt ökar produktionen av slem. Astma delas vanligen in i två huvudtyper: allergisk och icke-allergisk. Allergisk och icke-allergisk astma Allergisk astma utlöses om man är överkänslig för något eller några ämnen, så kallade allergener. Om astman inte beror på allergi finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman som till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft eller tobaksrök.

Även de med allergisk astma kan bli sämre av dessa faktorer. Vid ett astmaanfall drar de glatta musklerna i luftvägarna ihop sig i kramp.

Stressutlöst astma

Luftvägarna blir trånga och smala, luftflödet får mindre passage och det blir tungt att andas. Utandningen blir kort och pressad, andningen piper eller väser. Samtidigt svullnar slemhinnan och ett segt slem bildas i luftrören, vilket framkallar hosta. Motståndet i luftvägarna ökar Astmaanfall kan vara lindriga, måttliga eller svåra och upplevas på olika sätt.

Några vanliga beskrivningar är att det känns som att andas genom ett sugrör, ha ett kraftigt tryck över bröstet, eller som om ett band dras åt runt bröstkorgen. Vid ett astmaanfall ökar motståndet i luftvägarna och den astmadrabbade måste anstränga sig för att få luft och andas. Det gör att kroppen förbrukar mer syre och att mer koldioxid produceras. Vid ett svårt astmaanfall kan man få syrebrist, hypoxi.

När inflammationen går tillbaka kan slem i luftrören lossna, bli tunnare och mer bubblande vilket framkallar ett rossligt ljud i bröstet. Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm Uppdaterat: Behandling astma När man misstänker astma görs först en utredning.

I utredningen ingår ofta olika allergitest och lungfunktionen mäts med olika metoder. Vid konstaterad astma sätter man in läkemedel som i allmänhet andas in. Läkemedel dämpar inflammationen Basen för astmabehandling är inflammationsdämpande och luftrörsvidgande mediciner.