Svårigheter att rapa

Vilka är symtomen?

Supragastrisk rapning

Diagnosen refluxsjukdom baseras på de typiska besvären där halsbränna eller bröstbränna är de vanligaste. Andra symtom är till exempel illamående, svårigheter att svälja, känslan av klump i halsen eller astmaliknande besvär. Ibland kan det vara svårt att förklara hur det känns. Många har sura uppstötningar och andra känner ett smärtsamt obehag upptill i magen, obehag som rör sig vidare upp under bröstbenet.

Refluxsymtomen beskrivs ofta som mycket obehagliga. De är inte bara intensiva och frekventa utan kan också ge upphov till oro eftersom de ibland felaktigt tolkas som hjärtbesvär. Hur ställer man diagnos? Refluxsjukdomen definieras av de symtom den drabbade känner. Eventuella skador på slemhinnor konstateras med gastroskopi, en undersökning där en tunn böjlig slang förs ner genom svalget och ner i matstrupen.

Genom gastroskopet kan läkaren titta på matstrupens slemhinnor och även ta vävnadsprover. Därutöver kan man med så kallad timmars pHmätning utvärdera i vilken omfattning sur magsaft kommer upp i matstrupen. Vid denna undersökning förs en mycket tunn tråd via näsöppningen, genom bakre svalget och ner till matstrupens nedre del strax ovan övre magmunnen.

Vid ändslutet på tråden kan man kontinuerligt mäta slemhinnans surhetsgrad. Hur behandlar man halsbränna? Om du har relativt ringa besvär kan du pröva med följande: Ät eller drick inte senare än tre timmar före sänggående Avstå från snus och rökning Var försiktig med kaffe, juice och alkohol Undvik fet och kryddstark mat Ät fiberrik mat Undvik tunga lyft och framåtböjningar En del läkemedel kan förvärra symtomen.

Har du mediciner så fråga din läkare. Vid datortomografi får du ligga på en brits i en cirkelformad öppning i apparaten. Ett röntgenrör tar många bilder av hela kroppen i olika vinklar. De sätts sedan ihop i en dator till en serie bilder, där kroppen delas in i skivor. I varje skiva ser man hur kroppens organ, med eventuella tumörer, ser ut. Datortomografi används för att upptäcka magsäckscancer.

Foto: Olle Nordell Med hjälp av datortomografi går det att se om cancern är spridd och i så fall hur spridningen utanför magsäcken ser ut. Det är avgörande för val av behandling.

Rapningar hjärtat

Laparoskopi Ibland görs laparoskopi, titthålsundersökning , efter gastroskopi och datortomografi. Vid laparoskopi sövs du och läkaren gör sedan ett litet hål i bukväggen och för in ett laparoskop, en smal stavformad kikare, i bukhålan. Läkaren kan då få upplysningar om sjukdomens eventuella spridning utanför själva magsäcken vilket gör att behandlingen kan planeras bättre. Ibland kan läkaren välja att operera på en gång vid undersökningstillfället.

Man kan man också planera in en operation via laparoskopi. Hur behandlas magsäckscancer? Cancer i magsäcken botas framför allt med operation. Men, det finns andra behandlingar att få som kan komplettera operationen eller som ges om det inte går att opereras. Eftersom inget fall av cancer är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

När läkaren i samråd med dig bestämmer en behandlingsplan tar man hänsyn till både själva cancersjukdomen men också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd. Operation Den viktigaste behandlingen för att bota magsäckscancer är operation. För att kunna bota sjukdomen med operation måste cancern upptäckas innan den har spridit sig som metastaser dottertumörer alltför långt ifrån modertumören.

Metastaser i de närmaste lymfkörtlarna kan dock tas bort vid operation. Hur stort ingreppet blir beror på var tumören sitter, hur avancerad cancern är och hur du beräknas tåla operationen. Ofta görs ingreppet genom att man skär upp bukväggen ovanför naveln för att komma åt magsäcken. Efter operationen behöver de flesta stanna drygt en vecka eller mer på sjukhus. Tumör i nedre delen Vid de flesta tumörer som sitter i den nedre tredjedelen av magsäcken tas de nedre två tredjedelarna av magsäcken bort.

Den övre tredjedelen som lämnas kvar sys ihop med tunntarmen. Även en del lymfkörtlar opereras bort, eftersom erfarenheten visar att cancern kan sprida sig till dem. Tumör högt upp i magsäcken Om cancern är svår att avgränsa eller om den sitter högt upp i magsäcken, opererar kirurgen ofta bort hela magsäcken. Även då opereras lymfkörtlar bort.

Att ta bort de här lymfkörtlarna kräver stor kirurgisk erfarenhet, därför koncentreras operation av magsäckscancer alltmer till vissa kliniker. Tumör som har upptäckts tidigt I enstaka fall av mycket tidig cancer nöjer man sig med att skära bort själva tumören med god marginal. God marginal innebär att även en del frisk vävnad runt tumören tas bort. Det görs för att det med så stor säkerhet som möjligt inte ska finnas några cancerceller kvar i området.

Det kan ibland göras vid laparoskopi eller till och med vid gastroskopi. Om tumören inte kan tas bort Om tumören inte går att ta bort kan man ändå behöva göra olika typer av ingrepp, till exempel förbikopplingar mellan mage och tarm för att maten ska kunna passera och för att minska obehag. Man kan också lägga in tunna slangar genom bukväggen till matsmältningskanalen för att tillföra näring den vägen.

Symptomen uppstår ofta efter måltid eller i samband med stress. Vid glutenintolerans, så kallad celiaki , kan du få symptom som buksmärta, gasbildning, uppsvälld mage, diarréer eller förstoppning. Långvarig trötthet och nedstämdhet är också vanligt. Barn och ungdomar kan även få sämre tillväxtkurvor.

Laktosintolerans kan också ge magsmärta, gasbildning, uppblåsthet och lös avföring. Symptomen kan uppstå några minuter till timmar efter intag av mat som innehåller laktos. Vid magkatarr eller så kallad gastrit kan symptomen vara gaser i magen, uppspändhet, illamående och kräkningar. Du kan även få ont eller känna att det svider i övre delen av magen. Ibland kan gaser i magen tillsammans med nedsatt aptit, viktnedgång, förändrade avföringsvanor och trötthet bero på allvarligare sjukdom.

Då bör du söka vård Om du får ihållande besvär med gaser i magen som inte blir bättre av att undvika viss kost bör du söka vård.