Förhöjda sköldkörtelprover

Om du får en diagnos så kan du ta med den när du uppsöker din vårdcentral. Werlabs läkare kan inte remittera annant än akuta fall och inte heller skriva ut medicin. Sköldkörtelmedicinering görs därför i samråd med din husläkare. Denne kommer också att ta om proverna för att säkerställa att rätt diagnos ställs. Med Werlabs provresultat i handen så har du redan gjort det första steget i utredningen.

Hypertyreos - vidare undersökning I vissa fall kan man till exempel göra undersökningar såsom skintigrafi, vilket görs för att komma fram till om det rör sig om Graves sjukdom eller knölstruma. När man gör skintigrafi får man en spruta med ett radioaktivt ämne in i blodet, och efter femton minuter mäter man hur mycket av ämnet som finns i sköldkörteln. Ämnet som används är vanligtvis teknetium.

Med denna undersökningen får man reda på hur sköldkörteln fungerar, om det är förhöjda hormonnivåer i den, hur den ser ut och liknande. En annan undersökning som kan göras är spårjodundersökning, vilken används för att kolla hormonproduktionen. Undersökningen görs genom att man får dricka en vattenlösning innehållandes radioaktivt jod.

Efter 24 timmar, samt efter några dagar, kollar man sköldkörtelns upptag av joden. Om sköldkörteln är förstorad kan man undersöka den med hjälp av ultraljud. Undersökningen kan göras både direkt på mottagningen där du gör undersökningarna, eller så kan du bli remitterad till en röntgenavdelning. Denna undersökning görs för att kolla om knölarna på sköldkörteln verkar vara godartade eller elakartade.

Hur behandlar man hypotyreos? Det finns olika sätt att behandla hypertyreos på, vilket beror på vilken typ av sjukdomen man har samt hur omfattande problemen är. Läkemedelsbehandling används främst vid lindrigare former av hypertyreos. Oftast är orsaken autoimmun, men iatrogen patogenes efter medicinska åtgärder som operation, radiojod behandling eller annan strålterapi mot halsen är andra orsaker till primär hypotyreos.

Kongenital hypotyreos är en sällsynt orsak till primär hypotyreos och diagnostiseras tidigt i samband med PKU-testet.

Hypertyreos muskelvärk

Mer ovanligt är sekundär hypotyreos som innebär låg insöndring av TSH och därmed sänkt fritt T3 och fritt T4. Detta tillstånd beror oftast på sjukdom i hypofysen och kommer inte diskuteras i denna text. Positiva antikroppar mot tyreoperoxidas TPO-ak är vanligt, men inte diagnostiskt. Undantagsvis kan tyreoideareceptor-antikroppar TRAK ge upphov till primär hypotyreos genom blockerande verkan.

Symtomen vid primär hypotyreos går i regress hos majoriteten med standardbehandling av tyroxin. Symtomen är ospecifika, och korrelerar oftast inte med biokemin. Finns TPO-ak ökar sannolikheten att symtomen kan relateras till tyreoidea-sjukdom och till att biokemin gradvis kommer indikera progress med stigande TSH och sjunkande fritt T4.

Övergång till overt hypotyreos beräknas vara cirka 4 procent per år vid förekomst av TPO-ak, och cirka 2 procent per år om antikroppar saknas [1]. Ett moderat förhöjt TSH-värde kan vara kopplat till tyreoidit, non-thyroidal illness eller annan sjukdom. Även laboratoriemässiga avvikelser utan korrelation till symtom, såsom så kallad analytisk interferens kan förekomma som stör bilden.

Ett lätt ökat TSH normaliseras hos 60 procent om ny kontroll utförs efter tre månader [2, 3].

Lågt tsh-värde symtom

Behandlingen bör utvärderas efter 4—6 månader, och avslutas vid utebliven behandlingseffekt. Det vetenskapliga underlaget för att behandla subklinisk hypotyreos är omdiskuterat, en viss subjektiv effekt kan ses hos många patienter den första månaden för att sen avta, vilken skulle kunna förklaras med viss placeboeffekt. Inför och under graviditet ska dock tillståndet behandlas, särskilt om TPO-ak finns, enligt de nya riktlinjer som är publicerade av SFOG Svensk förening för obstetrik och gynekologi [6].

Överproduktion av sköldkörtelhormon leder till att hypofysen känner av att det finns för mycket hormon och producerar därmed mindre av TSH. TRak Förhöjda halter av sköldkörtelantikropparna TRak i blodet kan visa på autoimmun hypertyreos Graves sjukdom , men inte i alla fall. Finnålspunktion Finns det knölar i sköldkörteln gör man en finnålsundersökning, där man med en nål tar ut celler från sköldkörteln som man låter analysera så kallat biopsi.

En potentiell biverkning av tyreostatika är agranylocytos, vilket är en allvarlig sjukdom där man får för låga halter vita blodkroppar så att man blir överkänslig för infektion.

Sköldkörtel symtom kvinna

Tar man tyreostatika och får feber, ont i halsen och sjukdomskänsla måste man sluta ta medicinen och gå och kontrollera halten vita blodkroppar hos läkaren. Ledvärk, utslag och leverpåverkan är andra potentiella biverkningar. Ibland är det möjligt att efter ett tag sluta ta tyreostatika vid autoimmun hypertyreos, men risken för återfall med hypertyreos är hög.

Radioaktivt jod Behandling med radioaktiv jod förstör sköldkörteln. Effekten kommer gradvis. Ibland räcker inte en behandling utan man kan behöva två.