Vilka ligger på iva 2022

Just nu är det covid, influensa och RS-virus. Definitioner av begrepp i statistiken Covid Luftvägssjukdom som orsakas av coronavirus. I statistiken räknas både patienter som har fått diagnosen covid och som fått ett positivt svar på ett covidtest men inte hunnit få en diagnos. Mer om covid hos Folkhälsomyndigheten. Influensa Luftvägsinfektion som återkommer varje vintersäsong.

Mer om influensa hos Folkhälsomyndigheten. RS-virus Korta namnet för respiratoriskt syncytialvirus, som är ett virus som orsakar luftvägsinfektion. Mer om RS-virus hos Folkhälsomyndigheten. Slutenvård Sjukhusvård, så kallad slutenvård, ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård, till exempel på vårdcentraler, specialiserad öppenvård eller hemsjukvård.

Läget i sjukvården — covid Här finns statistik om vård av patienter med covid i slutenvård, alltså både på vanlig vårdavdelning och i intensivvård.

Statistiken baseras på en inrapportering av antal inneliggande patienter som regionerna gör måndagar till onsdagar varje vecka. Inrapporterat antal patienter är utifrån uppgifter som kommit in de senaste sju dagarna. Vad är uppskattad total? Det finns en osäkerhet i det totala antalet eftersom vissa regioner och vårdenheter har blivit sena med sin rapportering. För att kunna ge en mer aktuell bild av läget totalt sett har vi i de fallen använt oss av antalet inskrivna patienter utifrån det värde som är senast inrapporterat.

Det visas som en uppskattad total genom den mörkblå delen i diagrammen. Varför saknas det statistik för sommaren ? Under perioden 11 maj till 27 juli upphörde insamlingen av statistiken. Insamlingen startade upp sen igen när uppdraget förnyades. Därför finns ett glapp i statistiken under den perioden. Läget i regionerna — covid Här kan du jämföra regioner mot snittet i landet.

Det går inte att göra helt korrekta jämförelser mellan regioner, eftersom regionernas förutsättningar och metoder att sammanställa data om antal inneliggande covidpatienter skiljer sig åt. I vissa fall missar en avdelning helt att rapportera och då kan hela eller stora delar av stapeln förbli grå. Åldersfördelning bland inskrivna patienter Siffrorna uppdateras var e minut om det skett någon förändring.

Se senaste tid för uppdatering i anslutning till grafen. Siffrorna visar åldersfördelningen bland inskrivna patienter med covid Om det saknas en åldergrupp så är det för att det enligt Svenska Intensivvårdsregistret inte finns någon i den åldern som intensivvårdats med covid Siffrorna på åldersfördelningen är baserad på alla som historiskt blivit inskrivna för covid fram till idag, inte på de som är inskrivna just nu.

Andelen som har överlevt minst 30 dagar efter påbörjad intensivvård Siffrorna uppdateras var e minut om det skett någon förändring. Vi använder en tabell hos Svenska Intensivvårdsregistret som visar andel och antal som avlider inom de första 30 dagarna efter inskrivningsdatum på IVA oavsett om man var kvar på IVA eller hade skrivits ut från sjukhuset. Vi har sedan vänt på det för att visa andelen och antalet som överlevt istället för de som avlidit.

Siffrorna baseras på patienter som har svenska personnummer som kan följas upp via folkbokföringen. Personer med reservnummer är exkluderade. Endast vårdtillfällen som skrevs in på IVA för minst 30 dagar sedan ingår. Siffrorna baseras på antal vårdtillfällen vilket innebär att en patient kan finnas med flera gånger om den till exempel har bytt avdelning. Riskgrupper, mortalitet och tid från insjuknande till intensivvård Dagar från insjuknande till IVA-vård är medeltalet för antalet dagar från att personen insjuknat tills hen skrevs in på en intensivvårdsavdelning.

Som riskfaktor räknas: ålder över 65 år, kronisk hjärt-lungsjukdom, kronisk lever-njursjukdom, nedsatt immunförsvar, diabetes, högt blodtryck, fetma samt neuromuskulär sjukdom. Enligt bestämmelser från Folkhälsomyndigheten så ingår alla typer av diabetes. Siffrorna uppdateras var e minut om det skett någon förändring, se exakt tidsangivelse i kortet. Antal personer visar hur många i gruppen du valt som har intensivvårdats.

Antal vårdtillfällen ligger till grund för hela tabellen utom antal patienter. En patient kan generera mer än ett vårdtillfälle eftersom en del patienter flyttas över från en avdelning till en annan. Tid till IVA visar snittet av antal dagar som gått från dess att man insjuknat till att man skrivits in på intensivvården. Trots att artificiell intelligens och maskininlärning har testats inom intensivvården under lång tid används dessa modeller bara på forskningsstadiet; de är dåligt utvärderade ur vetenskaplig synvinkel och inte robusta [6, 7].

Således skulle data från intensivvårdsregistret kunna användas för att direkt eller indirekt beräkna risken för dödlighet när det övervägs om en patient ska tas till Iva. Dock blir ansvarsbiten oklar om man låter modeller prioritera patienter. Vem bär ansvaret om det blir fel? Är det tillverkaren av datorn, programvaran, modellen eller övervakningsutrustningen, den som matar in data eller den som undersöker patienten?

Bedömning för ställningstagande till intensivvård Vid användning av en modell som beräknar risk för dödlighet för ställningstagande till vård måste flera aspekter bedömas och avvägningar göras. Ett första ställningstagande är inom vilken tidsram som överlevnad är relevant. Gagnar det patienten att överleva intensivvården men avlida direkt på vårdavdelning, eller att överleva sjukhusvistelsen men avlida direkt efter ankomst till hemmet?

Är det överlevnad i 30 dagar som är av betydelse, eller krävs 90 dagar för att motivera lidandet för patienten och resurserna som används? Denna bedömning kan variera för olika patienter och kan påverkas av patientens status under denna tid. Har patienten möjlighet att återvända hem en sista tid eller ligger patienten medvetslös på Iva eller sjukhuset?

Att överleva innebär inte nödvändigtvis att patienten får ett kvalitativt liv efter intensivvården, exempelvis vid svåra hjärnskador. Vi saknar i dag verktyg för att förutse livskvalitet efter intensivvården, men registret samlar in data om fysiskt och psykiskt mående samt arbetsförmåga vid uppföljning efter intensivvården för att kunna undersöka detta.

Dessutom krävs överväganden kring vilken risknivå för dödlighet som anses acceptabel för att motivera intensivvård av en patient. Det finns en betydande risk för att vårdpersonal, patienter och deras anhöriga har olika uppfattning om detta. Dessutom kan bedömningen påverkas av faktorer som olika förväntad återstående livslängd, vilken varierar mellan exempelvis ett barn och en åring.

En ytterligare parameter som har betydelse är vilken vård som krävs. Det kan handla om kort behandling med vasopressor på grund av sepsis eller månader av sedering och urträning ur respirator. Dessa överväganden är viktiga både med avseende på patientens lidande och på hur resurserna utnyttjas. Intensivvård är ofta förknippad med psykiskt lidande under vårdtiden och kvarstående både psykiska och fysiska besvär efter avslutad vård.

Det finns i dag ingen modell för intensivvård som väger in både mortalitet, livskvalitet, obehag, psykiska konsekvenser och resursanvändning. För att göra prioriteringar baserade på data krävs ännu tydligare gränsdragningar. Därför är etiska diskussioner nödvändiga för att kunna införa välgrundade prioriteringar i intensivvården. När läkare i dag gör prioriteringar väger vi in både risken att avlida, förväntad återstående livslängd, möjlighet till livskvalitet samt vilken vård som skulle krävas.

Ytterligare ett övervägande är att vinsterna med vården måste överväga riskerna både ur ett etiskt och ett resursmässigt perspektiv. Beslut om initiering av intensivvård görs i allmänhet i samråd mellan intensivvårdsläkare och läkare som är specialister på patientens aktuella sjukdomsområde. När beslut tas om hur länge det är rimligt att fortsätta med intensivvården och huruvida behandlingsbegränsningar ska göras har ofta mer information framkommit och sjukdomsförloppet har kunnat observeras.

Denna bedömning involverar som regel intensivvårdsläkare, specialister inom patientens sjukdomsområde, övrig vårdpersonal och en dialog med patienten eller dennes familj, där hänsyn tas till patientens livssituation före sjukhusinläggningen. Det finns en tydlig korrelation mellan ålder och beslut om vårdbegränsningar för patienter som vårdas på Iva se Figur 3 , liksom mellan mortalitetsrisk beräknad med SAPS3 och förekomst av vårdbegränsningar se Figur 4.

Var gränsen ska dras för när chansen till ett gott resultat av vården är för låg kan man fundera på, och det handlar som nämnts inte bara om mortalitet utan även om livskvalitet, vilka resurser som krävs och vilket lidande patienten behöver utstå.