Hur mäter man blodfetter
Det är en viktig markör för att bedöma kardiovaskulär risk. Så, triglycerider och kolesterol är exempel på lipider som finns i blodet, medan LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, VLDL, ApoB och ApoA1 är exempel på specifika blodfetter, som är transportörer av dessa lipider och kan mätas genom blodprov för att bedöma kardiovaskulär risk.
Höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar För höga blodfetter innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och därför är det viktigt att tänka på vad man äter. En sund och balanserad kost samt medvetenhet kring fettintag är viktigt för att minska risken för eventuella framtida hälsoproblem relaterade till höga nivåer av blodfetter.
För mycket fet mat innebär en ökning av kroppens produktion av triglycerider och kolesterol vilket orsakar plackbildning i blodkärlen som i sin tur innebär en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Magbesvär som förstoppning och illamående är relativt sällsynt. Ibland ses en påverkan på levervärdena. Kolesterolabsorptionshämmare Kolesterolabsorptionshämmare minskar upptaget av kolesterol från tarmen och gallgångarna.
De används vanligen i kombination med statiner och kan då sänka LDL-kolesterolet ytterligare. PCSK9-hämmare PCSK9-hämmare, som ges som injektioner under huden ungefär på samma sätt som insulin, är mycket effektivt vid kombinationsbehandling med statiner. Läkemedlet sänker koncentrationen av såväl LDL som triglycerider i blodet.
Gallsyrabindare Gallsyrabindare stimulerar levern att bryta ner mer kolesterol. De kombineras ofta med statiner, särskilt vid FH. En biverkning kan vara för-stoppning eller en stegring av triglycerider, men läkemedlen anses annars vara mycket säkra. Fibrater Fibrater ökar nedbrytningen av triglycerider och används därför mest vid förhöjda triglyceridvärden.
De påverkar också kolesterolcykeln genom att öka HDL-värdena. Ethylestrar av EPA har visat sig vara effektivt hos vuxna statinbehandlade patienter med hög kardiovaskulär risk och förhöjda triglycerider. Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Blodfetter Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor i klinisk kemi vid institutionen för medicin och laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, Huddinge Uppdaterat: Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden Familjär hyperkolesterolemi — en genetisk sjukdom De flesta personer med förhöjt kolesterolvärde har det sannolikt genom en kombination av arv och levnadsvanor.
Men för drygt 0,3 procent av befolkningen är det en uttalat ärftlig sjukdom. Den kallas familjär hyperkolesterolemi och förkortas FH. Förhöjda halter redan från födseln Cirka 33 svenskar beräknas ha FH, men det är endast cirka 2 som har fått en diagnos och för många kan en hjärtinfarkt redan i årsåldern vara det första tecknet på FH. Sjukdomen är resultatet av olika genetiska defekter som gör att den drabbade har förhöjda halter av LDL-kolesterol i blodet redan från födseln.
Kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom Personer med FH har en mycket kraftigt förhöjd risk att redan i unga år insjukna i kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp och hjärtinfarkt. Om de dessutom har andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom ökar risken ytterligare. Hälften av männen har insjuknat i allvarlig kranskärlssjukdom vid 45—50 års ålder och hälften av kvinnorna vid 55—60 års ålder.
En ärftlig sjukdom FH är en så kallad dominant ärftlig sjukdom, vilket betyder att den ärvs från en sjuk förälder till barnet. Det kallas den heterozygota formen av FH. Ett barn har 50 procents risk att få FH om någon av dess föräldrar har det. Om båda föräldrarna har FH kan några av barnen drabbas av den mycket sällsynta homozygota formen, som leder till en mycket kraftig kolesterolstegring.
De kan då få kranskärlssjukdom redan i 5—årsåldern och en hjärtinfarkt för årsåldern. Det drabbar en på miljonen i Sverige. Men det finns också synliga tecken på FH som brukar visa sig i årsåldern. De kallas för xantom och är utbuktningar eller knölar som uppstår antingen på hälsenorna, knäna eller fingrarna.
Gulaktiga prickar eller fläckar runt ögonen kan också vara tecken på FH liksom en gråaktig ring i ytterkanten av ögats iris. Under senare år har det blivit allt vanligare att diagnosen FH fastställs med ett gentest. När man identifierat en mutation hos en person med FH kan man sedan enklare undersöka nära släktingar genom så kallad kaskadscreening. För att kroppens vävnader ska kunna använda sig av kolesterolet har cellerna särskilda receptorer för just LDL.
Vid FH har det vanligtvis uppstått en mutation i någon av tre gener, och i den absoluta majoriteten av fallen handlar det om en mutation i genen för LDL-receptorn, vilket innebär att personer med heterozygot FH bara har cirka halva antalet fungerande receptorer på cellernas ytor jämfört med en frisk person. Konsekvensen är att det alltid finns ett överskott av LDL-kolesterol som cirkulerar i blodet och som kan lagras in i blodkärlens väggar.
Behandling av FH Behandlingen av FH skiljer sig inte så mycket från den vid annan kolesterolförhöjning. En person med FH kan således vara smal, äta bra mat och motionera och ändå ha högt kolesterol. Läs mer om medicinering mot högt kolesterol under här Dialysbehandling För personer med den homozygota formen av FH fungerar sällan läkemedel tillfredsställande.
Sänka kolesterol snabbt
De får behandlas med en form av dialys så ofta som varje eller varannan vecka. Vid dialysbehandlingen renas blodet från LDL-partiklar. Man har också i några fall genomfört behandling med levertransplantation och med försök till genterapi. Det finns en patientförening för personer med FH Forskning om blodfetter Tidigare trodde forskarna att åderförfettningsprocessen drevs av kolesterolet.
Senare riktades fokus mot den inflammation som ses vid ateroskleros. I dag vet man att blodfetterna och inflammationsprocessen samspelar vid utvecklingen av åderförfettning. Olika forskningsområden Forskningen om blodfetter kan delas in i olika områden. Ett område handlar om forskning om fetter, det vill säga i första hand triglycerider och kolesterol. Ett annat område handlar om hur blodfetterna påverkar kärlväggen.
Ett tredje har fokus på att bättre förstå hur inflammation, immunitet, kolesterolet och triglyceriderna negativt samverkar för att driva hjärt-kärlsjukdom. Forskning om ärftliga former En del forskning rör ärftliga former som familjär hyperkolesterolemi, där en enda gen är trasig, samt former där flera genvarianter samspelar med livsstilen och andra miljörelaterade livsstilsfaktorer.
Kolesterol symptom
Annan forskning fokuserar på de faktorer som leder till kombinerad hyperlipidemi och till sjukdomar som diabetes, fettlever och kronisk njursjukdom. Strävan mot precisionsmedicin Ett intressant forskningsområde rör hur man kan använda olika typer av data från patienter för att skapa en mer precis och individanpassad diagnos, riskbedömning och behandling med hjälp av bland annat artificiell intelligens.
Labb och register Forskningen kan ske i laboratoriemiljö, där forskarna studerar mekanismerna bakom en sjukdom eller ett tillstånd. Här sker också en kartläggning av genetiken och dess betydelse för sjukdomen. Åderförkalkning kan i sin tur leda till olika typer av hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Triglycerider får vi i oss huvudsakligen via den kost vi äter, medan kolesterol finns i kosten men huvudsakligen bildas av kroppen själv.
Kolesterol- och triglyceridtester är blodprov som mäter den totala mängden fetter kolesterol och triglycerider i blodet. Kolesterol färdas i blodet knutet till ett protein. Detta kolesterol-protein-paket kallas ett lipoprotein.
Höga blodfetter symtom
Med hjälp av lipoproteinanalys är det möjligt att se halten i blodet av total kolesterol, LDL-kolesterol , HDL-kolesterol och triglycerider. Triglycerider är en sorts fett som kroppen använder för att lagra energi och ge energi till musklerna. Endast små mängder finns normalt i blodet. Varför behöver man analysera triglycerider?
Ett högt triglyceridvärde tillsammans med ett högt värde på LDL-kolesterolet kan öka risken för hjärtsjukdom i jämförelse med att bara ha ett högt värde på LDL-kolesterolet. Kraftigt förhöjda triglyceridvärden kan också öka risken för inflammation i bukspottkörteln, ett tillstånd som under vissa omständigheter kan vara livshotande.