Tumör biverkningar

Du bör få träffa både en fysioterapeut och en arbetsterapeut för att få råd och instruktioner om andningsteknik, hjälpmedel med mera. Syrgas hjälper inte bättre mot andnöd än placebo, men kan ibland behöva sättas in för att förbättra syresättningen. Fatigue — trötthet Alla cancerpatienter ska vid varje kontakt med vården bedömas med avseende på fatigue. All cancerrelaterad trötthet är inte fatigue så det är därför viktigt att skilja på om tröttheten kan bero på något bristtillstånd eller inte.

Det man i dag vet har bäst effekt mot fatigue är fysisk aktivitet. Du bör få träffa en fysioterapeut så att ni tillsammans kan göra upp ett träningsprogram som är anpassat efter dina förutsättningar. Arbetsterapeuten kan bidra med stöd och träning kring rörelsemönster för att spara energi. Det är viktigt att även närstående informeras om vilka effekter fatigue kan ge.

Håravfall Många patienter upplever förlusten av hår, ögonbryn, ögonfransar skägg och könshår som en mycket besvärande biverkning. Det är viktigt att du får information om hur din behandling kommer att påverka hårväxten och vilka hjälpmedel regionen kan erbjuda. Det vetenskapliga stödet för att använda kylmössa för att förhindra håravfall är måttligt.

Fler studier behöver göras kring om cancerceller i hårbotten kan skyddas av nedkylningen, men troligtvis är den risken försumbar. Olika regioner har olika bidragssystem för hårersättning. Hur upptäcks en hjärntumör? För att ta reda på om det är en hjärntumör får man ofta gå igenom flera olika undersökningar. Till exempel neurologisk undersökning, ögonkontroll och datortomografi samt magnetkamera.

Undersökningar vid misstänkt hjärntumör: Neurologisk undersökning Vid misstänkt hjärntumör brukar neurologisk undersökning vara det första steget efter att läkaren frågat ut dig om symtom och hur du insjuknat. Den innebär att läkaren kontrollerar känsel, rörelseförmåga och reflexer till exempel med ett lätt slag mot ett knä.

Den neurologiska undersökningen ger en uppfattning om vilken del av hjärnan som har drabbats. Läs mer om vad en neurolog gör Ögonkontroll Ögonkontroll är en vanlig undersökning vid misstänkt hjärntumör. Läkaren tittar med hjälp av ett speciellt instrument in i ögat för att se om synnerven i ögonbotten är svullen. Detta är något man ibland kan se om man drabbats av en hjärntumör.

Datortomografi och magnetkamera Datortomografi och magnetkamera är moderna metoder för att ta bilder av kroppens inre och har stor betydelse för att ställa diagnos på hjärntumörer. Du ligger under undersökningen på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten. I datortomografen används röntgenstrålar för att få fram bilden. Magnetkameran utnyttjar ett magnetfält och radiovågor.

Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilderna av hjärnan på en bildskärm. Undersökning med datortomografi. Kärlröntgen Kärlröntgen av eller i hjärnan var tidigare en vanlig undersökningsmetod. Vid kärlröntgen sprutas en speciell kontrastvätska in i ett blodkärl som går till hjärnan.

Vätskan har egenskaper som gör att blodkärlen där tumören finns, lättare kan urskiljas. Kontrastmedel av olika slag kan också användas när bilder tas med datortomograf och magnetkamera. Tack vare de nya metoderna att ta bilder av hjärnan är det sällsynt med kärlröntgen. Ibland kan kärlröntgen genomföras för att veta hur blodkärlen ligger för att inte skada dem vid operationen.

Biopsi Biopsi , ett vävnadsprov, på den misstänkta tumören kan ibland behövas för att få en helt säker diagnos. Ibland tas provet i samband med att tumören opereras bort. Om diagnosen är osäker och man bedömer att tumören ej är lämplig att försöka operera bort gör läkaren en särskild operation för att ta ut ett vävnadsprov. Då borras ett litet hål i skallbenet. Genom hålet sticker läkaren in en tunn nål med vars hjälp hen tar ut en liten bit av den misstänkta tumören som skickas till undersökning.

Ofta används så kallad stereotaktisk operation för att ta ut provet. Prov på hjärn- och ryggmärgsvätska Prov på hjärn- och ryggmärgsvätskan tas också i en del fall. Om tumören växer intill hjärnans hålrum kan vätskan innehålla lossnade tumörceller. När cancer i en annan del av kroppen har satt metastaser i hjärnan kan också cancerceller finnas i hjärn- och ryggmärgsvätskan.

EEG-undersökning I de fall då epilepsi hör till symtomen får patienten genomgå en EEG-undersökning som visar hjärnans elektriska aktivitet. Vid hjärntumörer är aktiviteten i det drabbade området förändrad. Hur behandlas hjärntumörer? Kirurgi och strålbehandling är de viktigaste metoderna för att behandla hjärntumörer. Ibland ges också cytostatika. Ofta krävs dessutom åtgärder som inte är direkt riktade mot tumören utan mot dess följder, exempelvis svullnad i hjärnan och epileptiska anfall.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna. Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare tillsammans med andra medarbetare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom. När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd Så behandlas hjärntumörer: Operation av hjärntumör För att ställa en säker diagnos är kirurgi nödvändig och oftast av stor betydelse för behandlingsresultatet.

I många fall krävs svåra avvägningar vid operationer i hjärnan. Det gäller att få bort så mycket som möjligt av tumören — helst hela — utan att skada någon del av hjärnan som är centrum för viktiga kroppsfunktioner. Oftast kan inte hela tumören avlägsnas utan kirurgin måste kombineras med strålbehandling och i många fall med cytostatika. Utvecklingen inom neurokirurgin under senare år har ökat möjligheterna att operera i hjärnan.

Ett stort framsteg är mikrokirurgi. Mikrokirurgi Med hjälp av operationsmikroskop kan kirurgen göra ingrepp som blir så skonsamma som möjligt för hjärnan och komma åt tumörer som tidigare inte var möjliga att operera. Denna teknik möjliggör att kirurgen hela tiden kan se röntgenbilder på en skärm och kontrollera var i hjärnan han eller hon befinner sig.

Sena biverkningar av cytostatika

Stereotaktisk teknik Operationer i hjärnan sker ibland med så kallad stereotaktisk teknik. Det är en metod att ange tumörens läge i tre dimensioner: uppifrån, framifrån och från sidan. Läkaren börjar med att sätta fast en speciell ställning på patientens huvud. Med hjälp av röntgenbilder kan läkaren sedan mycket noga mäta upp var i hjärnan hen ska göra sitt ingrepp och ställa in avstånden på den stereotaktiska ställningen.

Tekniken används framför allt när man skall ta prover från en tumör, så kallad biopsi. Det finns flera olika metoder att operera i hjärnan. Oftast används sug för att ta ut tumörvävnad och elektrisk pincett för att stoppa blödningar. Laser och ultraljudssug utgör andra möjligheter. Genom att använda ultraljudsundersökning eller ibland magnetkamera under operationen kan läkaren kontrollera sitt ingrepp och se hur mycket som opereras bort.

Strålbehandling vid hjärntumör När cancerceller utsätts för strålning skadas de och dör så småningom. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt i tumören, men samtidigt skada de normala cellerna i närheten så lite som möjligt. Det finns flera olika sätt att utforma strålbehandlingen vid hjärntumörer: många små doser eller få större, olika tidsintervall och så vidare.

Hjärntumör drabbar människor i alla åldrar.

Hjärntumör första symptom

I Sverige drabbas cirka 2 personer varje år. Orsaken till hjärntumör är inte känd. Kemiska ämnen och arv kan spela in. Hjärntumör är ett samlingsnamn för flera olika tumörsjukdomar som alla börjar i hjärnan. Möjligheterna att bota en hjärntumörsjukdom beror på vilken typ av tumör man har, hur stor den är, vilka symtom den ger1 och var i hjärnan tumören sitter.

Behandlingen brukar bestå av en eller flera av följande tre delar: operation, strålbehandling och cytostatika. Hälften av alla personer som får en hjärntumör är över 60 år. De kallas också för primära hjärntumörer. Primära tumörer uppstår i hjärnan. Sekundära är metastaser, dottertumörer, från cancer som har uppstått någon annanstans i kroppen men spridit sig till hjärnan.

Den här texten handlar om primära hjärntumörer. Primära hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade maligna. Godartade tumörer växer långsamt och avgränsat från själva hjärnvävnaden, medan elakartade tumörer växer in i hjärnvävnaden och är svårare att operera bort. Elakartade hjärntumörer leder sällan till metastaser i andra delar av kroppen.

På så sätt skiljer sig hjärntumörer på ett viktigt sätt från andra cancertyper. Det kan vara en kombination av olika faktorer. Risken att drabbas av en elakartad hjärntumör kan öka av kemikalier och joniserande strålning hos vuxna. Hos barn finns sällan något i omgivningen som kan förklara sjukdomen. Det kan även finnas en ärftlig komponent, men ärftlighet betraktas som ovanligt.

Dessa tumörer är vanligtvis elakartade. De är i allmänhet godartade och ovanliga hos personer under 50 år. De kan uppstå i alla delar av CNS, man vanligast är i lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen. Medulloblastom: Detta är den vanligaste elakartade tumören i CNS hos barn. Den uppstår oftast i lillhjärnan. Symtomen beror i första hand på var i hjärnan tumören sitter.

Ett av de vanligaste symtomet vid hjärntumör är huvudvärk2.