Kan en infektion påverka mensen

Patienterna kan sedan ha diffusa symtom, lätt förväxlade med kraftig influensa. Det finns alltså inget typiskt förlopp som går att kommunicera brett i ett lättfattligt budskap. Och när patienterna väl kommer till sjukhus, då finns heller inget enkelt sepsis-avslöjande test att ta. Kristoffer Strålin har varit ansvarig för att ta fram ett så kallat nationellt vårdförlopp för sepsis, presenterat under Vårdförloppen görs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner.

De syftar till att göra vården jämlik över landet, så att medicinska beslut bygger på samma underlag. En central del i budskapet kring sepsis är att både allmänhet och vårdpersonal behöver ha bättre kunskaper om sjukdomen läs faktaruta nedan. Fakta: Vad alla behöver veta om sepsis Vem kan få sepsis? Men det är vanligare hos personer med sköra eller nedsatta immunförsvar.

Dit hör spädbarn framför allt för tidigt födda , äldre, personer med cancersjukdom eller annan sjukdom som påverkar immunförsvaret eller kräver immunnedsättande behandling. Att nyss ha fött barn eller att vara nyopererad ger en ökad risk, liksom att ha tagit bort mjälten. Det gäller även vid förekomst av infart, som urinkateter eller venkateter och förekomst av protes eller implantat.

Sepsis är något vanligare hos män än hos kvinnor och medianåldern är ungefär 80 år. Vad är tecken på sepsis? Akut påkommen förvirring eller förändrad medvetandegrad, andfåddhet, svår smärta i mage, rygg, muskler eller leder, diarré, kräkningar, plötsligt påkommen orkeslöshet eller muskelsvaghet orkar inte gå eller stå , förändrad kroppstemperatur, som feber med eller utan frossa eller sjunkande kroppstemperatur.

Vad ska jag göra om någon får de här symtomen? Ringa För fram misstanke om eventuell sepsis. De flesta som kommer till sjukhus med sepsis kommer dit i ambulans. Vidare ska alla akutmottagningar ha sepsislarm. Det är, kort beskrivet, ett sätt att sålla fram misstänkta sepsispatienter ur den sorteringsfunktion som redan finns på svenska akutmottagningar. I dag prioriteras patienter efter uppmätta värden för en rad olika vitalparametrar, där blodtryck, andningsfrekvens och förvirring är några exempel.

Om en patient har höga poäng och det dessutom ingår en infektion i bilden — då ska sepsislarmet dras. Och då är det bråttom. På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, där det har funnits sepsislarm sedan , ska ett team med akutläkare, infektionsläkare och intensivvårdsläkare vara på plats inom femton minuter. Larmet går i snitt en gång per dag. Det tar kanske mellan en kvart och en halvtimme.

Sedan har vi en gemensam bild av vad vi har att göra med. Då väljer vi antibiotika efter det, säger Kristoffer Strålin. Det är framför allt sex organsystem eller funktioner som påverkas vid sepsis: lungor, lever, njurar, hjärna, blodomlopp blodtryck och blodets koaguleringsförmåga. Andningsfrekvens, vakenhet, blodtryck, puls och eventuellt minskad urinproduktion är viktiga ledtrådar.

Det tas också en hel rad med prover enligt ett förutbestämt sepsispaket. Vissa prover ger svar inom några minuter, till exempel det som beskriver både syresättning i blodet och njurarnas funktion. Även snabbsänkan, som avslöjar pågående infektion eller inflammation, går fort att få fram. Andra prover tar längre tid att analysera. Samtidigt som den nya sepsisdefinitionen infördes år kom ett nytt sätt att ställa diagnosen.

Fynd som rör de sex organsystemen vägs in i ett schema. Resultatet blir en SOFA-poäng sequential organ failure assessment där minst två poäng krävs för diagnos. Ju högre poäng, desto allvarligare sjukdom. Foto: Linnea Bengtsson Petra fick sepsis efter förlossningen Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber.

Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Det är vanligt att vi lägger in en patient på vårdavdelning på förmiddagen, noterar en försämring under dagen och gör en överflyttning till IVA. Och tvärtom, säger Kristoffer Strålin.

Mer specifik behandling behövs Men vilken behandling får då dessa svårt sjuka patienter? Kan man bota sepsis? Ja, det kan man. Men det finns ingen specifik sepsisbehandling. I stället handlar det om att mota tillbaka den utlösande infektionen med antibiotika och ibland kirurgiska åtgärder, som tömning av en varböld, och att stötta sviktande organfunktioner.

Det handlar till exempel om att ge vätska för att hålla uppe blodtrycket i kärl som börjat läcka, att ge syre, kanske dialys om njurarna ger efter. Och det finns olika nivåer i denna understödjande behandling. Mindre lungpåverkan kan stöttas med syrgas på en vårdavdelning. En allvarligare lungsvikt kräver intubering med respirator och förutsätter intensivvård.

Men, trots alla insatser — alla patienter klarar inte en sepsis.

Under flera års tid har dödligheten i Sverige legat på ungefär samma nivå, trots nya diagnoskriterier som ska fånga upp fler patienter och försök att öka fokus på sjukdomen. Sepsislarmen är fortfarande under införande runt om i landet. Vi behöver behandlingar mot själva sepsissjukdomen, mot det felaktiga värdsvaret, säger Kristoffer Strålin.

Det finns läkemedel som påverkar immunförsvaret på olika sätt. Och det finns ett visst stöd för att de kan ge effekt vid sepsis. Men bara för vissa patienter. Forskare konstaterar vidare, likt Institutet för hälsa och välfärds rekommendationer , att vaccinet också är säkert för gravida. Bildtext Vaccinet är säkert för de som väntar barn och också de som planerar skaffa barn, uppger experter.

Hon säger att det är bra att saken nu lyfts fram. Hon konstaterar att menstruationsrubbningar i allmänhet är vanliga och att de alltid är bra att utreda. Hon säger att de vars menstruationscykel har påverkats av vaccinet ska söka hjälp om besvären fortsätter en längre tid. Det finns ett liv också bortom coronan och vaccinen.

Mensrubbningar är också mycket vanliga utan vaccinet. Bildtext Menstruationsrubbningar är mycket vanliga. Många håller koll på sin mens genom att anteckna i kalendern. Slemhinnan tenderar att ramla av lite då och då, vilket är kan orsaka sparsamma men konstanta blödningar. Du är på väg in i klimakteriet Under vissa perioder i livet är det helt normalt att mensen är oregelbunden, bland annat när mensen börjar för första gången och när klimakteriet inträffar.

Under förklimakteriet varierar kroppens produktion av östrogen och progesteron, vilket påverkar ägglossningen och livmoderslemhinnan och resulterar i oregelbunden mens. Klimakteriet sker normalt mellan 45 och 55 års ålder. Hos vissa kan det dock komma tidigare än så. Om du har svåra klimakteriesymptom bör du uppsöka läkare.

Du är extremt stressad Om du är utsatt för hög stress — både fysiskt och psykiskt — kan det påverka menscykeln. Enligt en studie är oregelbunden mens vanligare bland de som upplever höga stressnivåer. När du är stressad frigörs höga nivåer av stresshormonet kortisol, som påverkar kroppens produktion av östrogen och progesteron: två hormon som är helt avgörande för menscykeln.

Låga nivåer av dessa hormon kan göra mensen oregelbunden eller försenad. Om du tror att stress kan påverka din menscykel och livsstilsfaktorer som prioriterad sömn och avslappningstekniker inte hjälper bör du söka vård. Men för vissa kan träningen övergå till en sorts mani och bli ohälsosam. Om det sker kan de hormon som styr mensen rubbas på samma sätt som när du är stressad.

En undersökning bland tävlingsdansare visade att mensen uteblev hos 57 procent på grund av deras extremt hårda träning. Du har gått upp eller gått ner mycket i vikt Viktförändring är en annan vanlig orsak till att mensen är sen. Du har en kronisk sjukdom Oregelbunden eller sen mens kan också vara ett tecken på något allvarligare.

Både PCOS polycystiskt ovarialsyndrom och sköldkörtelproblem kan påverka menscykeln. Det påverkar menscykeln och ägglossningen kan antingen bli oregelbunden eller utebli helt.