Expanderar alkohol blodkärlen

För att anamnesen ska upplevas relevant för patienten bör man först informera kort om den ökade operationsrisken med alkoholkonsumtion. Efter kartläggningen följer man upp med erbjudande om mer information och stöd för att ändra vanorna om det behövs. Det är vanligt att patienter underskattar sin alkoholkonsumtion. Som alltid i kliniken måste man använda sitt sunda förnuft i värdering av svaren, men undvika moralisering och att väcka skuld eller skam.

Alkohol är en påverkbar riskfaktor och bör hanteras på samma sätt som andra kirurgiska riskfaktorer. Det är visat att högkonsumerande patienter upplever intensiv preoperativ alkoholintervention relevant och att följsamheten är hög [20]. Orsaker till de ökade operationsriskerna Vad ligger till grund för den ökade komplikationsfrekvensen? Patofysiologin inkluderar framför allt sämre hemostas, sänkt akut infektionsförsvar, ökad kardiovaskulär belastning och sämre sårläkningsförmåga.

Dessa förutsättningar föreligger redan när patienten kommer till operation. Därtill finns ett förhöjt kirurgiskt stressvar under och omedelbart efter operationen. Nedan anges några av alkoholens generella effekter som kan ha betydelse samt vad som observerats i studier av operation på symtomfria högkonsumerande patienter, där kliniska följdsjukdomar uteslutits i någon studie har även levercirros uteslutits med biopsi [10].

Alkoholens interaktion med hemostasen är komplex och mångfasetterad angående trombocytfunktion, fibrinolysaktivitet och plasminogenaktivering. Exempelvis minskar blodplättarnas normala aggregation vid exponering för t ex trombin, och detta sitter i många timmar. Däremot ökar blodplättarnas aggregation vid exponering för trombin efter högkonsumtion av alkohol, som ett rekylfenomen [21].

Den huvudsakliga risken i operationssammanhang består emellertid i ökad koagulationstid per- och postoperativt [22]. Vid kirurgi tillkommer också effekten av tromboembolisk profylax. Den generellt ökade alkoholrelaterade infektionsrisken beror framför allt på hämning av det cellulära försvaret. Mekanismerna är välstuderade och mångfasetterade och inkluderar benmärgshämning, transformation till makrofager och NK-celler, migration, kemotaxis, adhesion och cytokin- och interleukinbildning [23].

I operationssammanhang är det visat att det samlade immunsvaret typ 4-reaktionen är försämrat bland alkoholpatienter. Detta är ett mått på infektionsförsvarets funktion och korrelerar direkt med den postoperativa infektionsrisken [22].

Vaknar med hög puls alkohol

Här är det framför allt sårinfektioner, urinvägsinfektioner och pneumonier som är relevanta. Som exempel visade en klinisk studie på manliga tarmopererade patienter att 38 procent bland de som var högkonsumenter fick pneumonier jämfört med 10 procent respektive 7 procent hos två kontrollgrupper av socialt drickande respektive helnyktra patienter.

Som helhet var infektionsfrekvensen ökad 3—4 gånger hos högkonsumenterna. Det var ingen skillnad på ålder, traumapoäng eller nivå av multiorgansvikt omedelbart efter operationen [24]. En annan prospektiv studie bland operationspatienter visade att hög alkoholkonsumtion har mer än 3 gånger så stor betydelse för sårinfektioner som både kontaminerade sår och långa operationstider, medan fysiskt status enligt ASA-klassifikation American Society of Anesthesiologists inte hade betydelse [25].

Den ökade kardiovaskulära belastningen har flera komponenter och inkluderar alkoholens blodtryckshöjande effekt, arytmibenägenhet och subklinisk kardiomyopati med dilaterad vänsterkammare och reducerad ejektionsfraktion []. Dessa tillstånd återfinns också bland högkonsumerande operationspatienter. Såväl alkoholkonsumtionen i sig som abstinens medför också en stressbelastning med förhöjd sympatikustonus och aktiverad hypofys—binjureaxel.

Detta medför att patienten under operationen utvecklar ökat stressvar med förhöjd adrenalin-, noradrenalin- och kortisolkoncentration i plasma i tillägg till det stressvar som kirurgin medför [10]. Resultatet kan bli ökad belastning på känsliga eller sviktande organ, vilket ytterligare ökar risken för kliniskt relevanta komplikationer. Sammantaget sett har de flesta högkonsumenter någon form av subklinisk organpåverkan av betydelse för operationskomplikationer; nästan alla har reducerad akut immunkapacitet, påverkad hemostas och ökad stressberedskap, och varannan till var tredje har reducerad hjärtfunktion [10, 22].

Denna påverkan är oftast asymtomatisk, men dysfunktionen beroende på exempelvis hämning av immunceller, reducerad ejektionsfraktion eller förhöjt kirurgiskt stressvar är mätbar och en viktig del av patofysiologin vid utveckling av postoperativa komplikationer. Dessbättre är det visat att de flesta av dessa dysfunktioner är reversibla [11, 29] inom 1 vecka till 2 månader vid nykterhet Tabell I.

Flera viktiga riskfaktorer, t ex ASA-poäng, ålder, kön, operationslängd, kontaminering och traumapoäng, har beaktats liksom ofta tobaksrökning [10, 17, 22]. Några av de äldre studierna kontrollerar dock inte för tobak [7, 25]. Rökning är väletablerad som oberoende riskfaktor [30], och frekvensen rökare är högre bland riskbrukare av alkohol [31], varför storleksordningen av komplikationer kan bli felaktigt högre i riskbrukargruppen i dessa studier.

Det saknas studier som utvärderar effekten av olika sorters alkoholintervention på postoperativa komplikationer. Optimal tid för preoperativ alkoholabstinens i olika situationer bör utvärderas vad gäller såväl patofysiologi som komplikationsfrekvens liksom betydelsen av postoperativ nykterhet under tiden vävnadsregeneration pågår.

Eventuellt potentierande effekter av intervention av flera olika ohälsosamma levnadsvanor är också bristfälligt belagda, t ex rökning och alkohol. Även studier på patientrelaterade utfallsmått som livskvalitet och hälsoekonomiska beräkningar är få. Brister i blodcirkulationen är den gemensamma faktorn för uppkomsten av ytliga blodkärl.

Det är därför mycket viktigt att vara fysiskt aktiv och undvika för mycket stillasittande.

Högt blodtryck orsak

Ytliga blodkärl i ansiktet orsakas ofta av brustna blodkärl. Dessa blodkärl har oftast brustit på grund av ökat tryck eller för mycket sol i ansiktet. Är ytliga blodkärl något man vill behandla? Är då ytliga blodkärl något man kan behandla, eller bör behandla? Ytliga blodkärl är inte farliga. De små blodkärlen som framträder genom huden är väldigt vanliga i befolkningen som helhet och det finns ingenting som styrker att de skulle vara farliga.

Ytliga blodkärl uppfattas dock av många människor som fula. Detta beror kanske på att en i övrigt len och jämn hud i en färg bryts av de blåaktiga små blodkärlen som syns genom huden. För den som är mån om sitt utseende, och vill framstå som alltigenom hälsosam, är de ytliga blodkärlen förstås ett problem. Problemet är visserligen kosmetiskt men det ska tas på fullt allvar trots detta.

Ett kosmetiskt problem kan för vissa människor innebära en begränsning i livet. I fallet med ytliga blodkärl kan begränsningen i livet till exempel vara att man undviker att gå barbent, inte visar sig i baddräkt eller kort kjol. Dessa anledningar kan vara väl så goda skäl till att man vill behandla sina ytliga blodkärl. Hur kan man behandla ytliga blodkärl Det finns en serie med bra metoder för att behandla, ta bort, ytliga blodkärl.

Dessa metoder är mycket enkla och kan utföras på en klinik utanför ett sjukhus. I Sverige har ungefär var tredje svensk högt blodtryck. Tidigare har man trott att alkohol i låga eller måttliga doser kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Men allt fler studier med starkare metodik visar enbart på negativa effekter av alkoholkonsumtion på ischemisk hjärtsjukdom, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Alkoholens roll som bidragande orsak till högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom är inte väl känd av allmänheten, av hälso- och sjukvårdspersonal eller av beslutsfattare. Rapporten visar dessutom att alkohol ses av personal i hälso- och sjukvården som mindre viktigt än fysisk aktivitet, matvanor och rökning för att förebygga högt blodtryck och andra sjukdomar.

Högt blodtryck är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och död i världen idag, och alkoholens bidrag till högt blodtryck är en av många förbisedd faktor. Om vi kan öka medvetenheten om detta samband hos både allmänhet och inom hälso- och sjukvården är mycket vunnet, säger Frida Dangardt, överläkare och forskare vid Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg, som är en av rapportförfattarna.